Denna artikel kommer att ta upp ämnet Skägguan, som har väckt stort intresse inom olika områden. Skägguan har analyserats ur olika perspektiv, vilket genererat olika debatter och motstridiga åsikter. Genom historien har Skägguan spelat en relevant roll i olika sammanhang, vilket har lett till dess fördjupning. Genom den här artikeln strävar vi efter att erbjuda en global och uppdaterad vision av Skägguan, som tar upp dess ursprung, evolution och dess inverkan idag. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att försöka ge läsaren en mer fullständig förståelse av Skägguan och dess relevans i det nutida samhället.
Skägguan Status i världen: Nära hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
Familj | Trädhöns Cracidae |
Släkte | Penelope |
Art | Skägguan P. barbata |
Vetenskapligt namn | |
§ Penelope barbata | |
Auktor | Chapman, 1921 |
Utbredning | |
![]() |
Skägguan[2] (Penelope barbata) är en fågel i familjen trädhöns inom ordningen hönsfåglar.[3]
Skägguanen är en liten (55 cm) och mestadels brunaktig trädhöna. Ovansidan och bakre delen av undersidan är mörkt gråbrun, bortsett från silvergrå inslag i hjässan och på nacken. Vingarna är också mattare och på stjärten har den ett diffust rostbrunt ändband. Fjädrarna på nedre delen av halsen och bröstet är tydligt vitkantade. Benen är röda, liksom dröglappen.[1]
Fågeln förekommer i lokalt i västra Anderna i sydvästra Ecuador och nordvästra Peru.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Skägguanen har en rätt liten världspopulation uppskattad till endast 1 800–6 500 vuxna individer. Den tros också minska i antal tillföljd av habitatförstörelse och jakt. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
|