Numera är Skelettsmärta ett ämne på allas läppar. Oavsett om det beror på sin historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande i dagens värld, har Skelettsmärta blivit en intressant plats för forskare, akademiker och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att utforska detta ämne på djupet från olika perspektiv och analysera dess ursprung, utveckling och konsekvenser inom olika områden. Vidare kommer vi att försöka ge en fullständig och detaljerad översikt av Skelettsmärta, med både positiva och negativa aspekter. Utan tvekan är Skelettsmärta ett fascinerande ämne som väcker mångas nyfikenhet och vi är säkra på att informationen vi kommer att presentera här kommer att vara av stort intresse för våra läsare.
Skelettsmärta eller ostealgi (latin: ostealgia, osteodynia, dolores osteocopi) , är smärta från skelettet. Det uppkommer till följd av ett flertal olika sjukdomar eller tillstånd. Skelettsmärta tillhör en grupp av djup, somatisk smärta som vanligen upplevs som molande värk som är svår att lokalisera. Detta i motsats till smärta som utlöses av smärtreceptorer i exempelvis huden. Det kan ha flera möjliga orsaker, allt från stressfraktur till skelettcancer eller D-vitaminbrist.
Det har länge varit känt att skelettet har sensoriska nervceller. Dessas anatomi har emellertid varit ofullständigt förstådd, eftersom skelett och nervvävnad har så olikartade egenskaper. Mer nyligen har det börjat stå klart vilket slags nerver som finns i skelett. Benhinnan är mycket smärtkänslig, och en vanlig orsak till smärta vid tillstånd som fraktur, artros, med mera. Dock är det nervceller i bindvävshinnan i den inre delen av benet (endosteum) och Haverska kanalen som orsakar skelettsmärta vid vissa sjukdomar som benvävsuppmjukning, benvävsdöd, och andra bensjukdomar. Med andra ord finns flera typer av skelettsmärta, med flera möjliga källor och ursprung.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||