Den här artikeln kommer att ta upp Artralgi, ett mycket relevant ämne som har skapat intresse och debatt inom olika områden. Artralgi har varit föremål för studier, analys och reflektion av experter och forskare, som har försökt förstå dess inverkan, implikationer och möjliga lösningar. Ur olika perspektiv har ett försök gjorts att ta itu med Artralgi på ett heltäckande sätt, med tanke på dess många dimensioner och komplexitet. I den meningen vill artikeln bidra till diskussionen kring Artralgi, genom att erbjuda en detaljerad, motiverad och objektiv analys, som bidrar till att berika kunskapen om detta ämne.
| Artralgi | |
| Latin: artralgia | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | M25.5 |
| ICD-9 | 719.4 |
| DiseasesDB | 15237 |
| Medlineplus | 003261 |
| MeSH | svensk engelsk |
Artralgi är smärta i lederna, oavsett orsak, men ofta till följd av artropatier. Mild artralgi innebär att känna obehag när leden används. Svår artralgi kan göra det omöjligt att röra kroppsdelen.
Artralgi är ett symtom på flera olika tillstånd. Artrit, eller ledinflammation, kan vara orsaken. Det finns flera olika slags artriter, däribland gikt, reumatoid artrit (ledgångsreumatism), osteoartrit, pseudogikt, psoriasisartrit, reaktiv artrit, Stills sjukdom, och septisk artrit. Andra vanliga orsaker är bursit, tendinopati, och synovit. Fysiska skador kan yttra sig i smärta, och innefattar då dislokation, fraktur, och förslitningsskador. Annan störning från skelettet är bencancer, benskörhet, osteomalaci, med mera. Vidare kan systemiska sjukdomar ge artralgi som symtom, däribland hypotyreos, leukemi, hemokromatos, hepatit C, diabetes, Addisons sjukdom, samt infektionssjukdomar som exempelvis endokardit. Problem med musklerna kan upplevas som ledsmärta, som då kan bero på exempelvis myalgi.
Artralgi kan vara lokal eller systemisk, beroende på orsak.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||