I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Fönstertittarsjuka, en fråga som har fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Från dess ursprung till dess relevans i dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i dess olika aspekter för att förstå dess betydelse och inverkan på olika områden. Fönstertittarsjuka är ett ämne som har väckt stort intresse på grund av sin relevans i vardagen, och i den här artikeln kommer vi att grundligt utforska dess implikationer i olika sammanhang. Gör dig redo att gå in i den spännande världen av Fönstertittarsjuka och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
| Fönstertittarsjuka | |
| Latin: claudicatio intermittens | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I73.9 |
| ICD-9 | 440.21 |
| MeSH | svensk engelsk |
Fönstertittarsjuka, perifer cirkulationsinsufficiens eller claudicatio (latin: claudicatio intermittens, 'tillfällig hälta'), är en kärlsjukdom som gör att smärta uppkommer i benen, oftast vaderna, vid ansträngning.
Ytterligare namn är perifer artärsjukdom eller benartärsjukdom.
Fönstertittarsjuka beror på förträngningar (åderförkalkning) i benens stora artärer. Kärlförträngningarna medför att tillräckligt med syre inte kan nå musklerna vid ansträngning. Smärtan uppstår vid aktivitet och försvinner vid vila. Vid uttalad sjukdom kan horisontalläge medföra smärta, varvid en liggande patient måste låta benen hänga utmed sängkanten. I allra värsta fall kan sjukdomen orsaka kallbrand och därmed leda till amputation.
Beteckningen fönstertittarsjuka kommer av att de drabbade vid promenader gärna stannar till en stund och då kan passa på att kolla in skyltfönster eller liknande i väntan på att smärtorna ska avta.
Blodtrycksmätning i ankeln med doppler och i vissa fall, exempelvis vid diabetesangiopati, blodtrycksmätning i stortån (speciellt hos diabetiker och njursjuka) med laserdopplerteknik. Dessa undersökningar kompletteras eventuellt med nivådiagnostik (fastställande av kärlförträngningarnas lokalisation och svårighetsgrad) med ultraljudsteknik (så kallad duplexteknik), magnetkameraangiografi eller datortomografisk angiografi. Ibland utföres även sexminuters gångtest.
Den viktigaste behandlingsinsatsen vid fönstertittarsjuka är att påverka riskfaktorer som förvärrar kärlsjukdomen, exempelvis diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Sänkt fotända nattetid, och i vissa fall smärtstillande mediciner kan lindra smärtan. Rökstopp och motion ger minskad symtombörda, ökar gångsträckan, och minskar risken för allvarliga komplikationer.
Behandling med acetylsalicylsyra och statiner anses i regel indicerat eftersom symptomgivande claudicatio skvallrar om omfattande aterosklerotisk kärlsjukdom. Läkemedelsbehandlingen är alltså i det här fallet förebyggande och inte symtomlindrande. Studier har gjorts av nyttan med kombination av acetylsalicylsyra och NOAK, vilket har visat ökad nytta men samtidigt ökad blödningsrisk. Läkemedelsbehandling med cilostazol kan i valda fall vara en lämplig symtomlindrande behandling.
Allvarliga problem med sjukdomen kan föranleda ballongvidgning av kärlet, PTA (perkutan transluminal angioplastik), alternativt kirurgisk anläggning av alternativ passageväg för blodet, så kallad by-passkirurgi. Åtgärderna har bevisad effekt, men måste vägas mot eventuella risker, resurser och den ofta goda nyttan av icke-kirurgisk behandling. För en minoritet av patienterna är dock kirurgisk behandling en rimlig och effektiv åtgärd.