Idag fortsätter Söderbärke socken att vara ett ämne av stort intresse och relevans i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse inom det akademiska och vetenskapliga området, fortsätter Söderbärke socken att vara föremål för ständig analys och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Söderbärke socken, från dess historia och utveckling till dess nuvarande tillstånd och möjlig framtida utveckling. Genom denna analys hoppas vi kunna belysa betydelsen och relevansen av Söderbärke socken idag och dess påverkan på olika aspekter av samhället.
Söderbärke socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Dalarna |
Kommun | Smedjebackens kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 428 kvadratkilometer |
Upphov till | Söderbärke kommun Söderbärke församling |
Motsvarar | Söderbärke distrikt |
Tingslag | Västerbergslags domsagas tingslag (–) Söderbärke tingslag (–) |
Karta | |
Söderbärke sockens läge i Dalarnas län. | |
Koordinater | 60°04′31″N 15°33′56″Ö / 60.07527778°N 15.56555556°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2385 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Söderbärke distrikt |
Redigera Wikidata |
Söderbärke socken ligger i Dalarna, med en mindre del i Västmanland, och är sedan 1974 en del av Smedjebackens kommun, från 2016 inom Söderbärke distrikt.
Socknens areal är 428,03 kvadratkilometer, varav 383,12 land.[1] År 2020 fanns här 2 661 invånare.[2] Tätorten Vad samt tätorten och kyrkbyn Söderbärke med sockenkyrkan Söderbärke kyrka ligger i socknen.
Söderbärke socken har medeltida ursprung. 1708 utbröts Malingsbo socken. 1940 överfördes Årnebodelen av Kottarstäkten från Norbergs socken i Västmanlands län till Söderbärke socken, 1941 överfört Ulvsbo från Söderbärke socken till Västanfors socken i Västmanlands län.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Söderbärke församling och för de borgerliga frågorna till Söderbärke landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Smedjebackens kommun. Församlingen inkorporerade 1970 Malingsbo församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Söderbärke, med samma omfattning som Söderbärke församling hade 1999/2000 och fick 1970, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Bergslags kompani.[4]
Söderbärke socken ligger kring sjöarna Södra och Norra Barken och Kolbäcksån. Socknen har odlingsbygd kring sjöarna och ån och är i övrig en sjörik bergs- och skogsbygdär en sjörik kuperad skogsbygd med höjder som i väster når 369 meter över havet.[5][1]
Enstaka lösfynd från stenåldern är funna.[5][6][7]
Namnet (1352 Sudhirberkiä) kommer från sjöanamnet Barken som troligen innehåller barke, 'strupe' syftande på förträngningen mellan Norra och Södra Barken.[8]
Befolkningsutvecklingen i Söderbärke socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 3 301 | |||
1760 | 3 514 | |||
1769 | 3 650 | |||
1780 | 3 414 | |||
1790 | 3 762 | |||
1800 | 4 020 | |||
1810 | 3 079 | |||
1820 | 3 175 | |||
1830 | 3 371 | |||
1840 | 3 454 | |||
1850 | 3 893 | |||
1860 | 4 093 | |||
1870 | 4 421 | |||
1880 | 4 823 | |||
1890 | 4 768 | |||
1900 | 4 674 | |||
1910 | 4 333 | |||
1920 | 4 209 | |||
1930 | 3 943 | |||
1940 | 3 774 | |||
1950 | 3 385 | |||
1960 | 2 999 | |||
1970 | 2 561 | |||
1980 | 2 722 | |||
1990 | 2 770 | |||
2010 | 2 523 | |||
2020 | 2 661 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|