Söderbärke församling
I dagens värld är Söderbärke församling ett ämne som väcker stort intresse och debatt, vare sig det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på människors vardag eller dess inflytande på olika aspekter av kultur och politik. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ämnet Söderbärke församling, analysera dess olika aspekter och konsekvenser för att ge en bred och fullständig översikt över ämnet. Genom olika perspektiv och åsikter ska vi söka belysa Söderbärke församling och förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
| Söderbärke församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Smedjebackens kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Västerås stift |
| Pastorat | Bärke pastorat (–) |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Söderbärke socken (1863) |
| Utbrutet | Malingsbo församling (1708) |
| Införlivat | Malingsbo församling (1970) |
| Medlemmar | 1 836 (70 %) ()[2] |
| Folkmängd | 2 616 ()[2] |
| Upphov till | Söderbärke distrikt |
| Karta | |
 i Dalarnas län.  Söderbärke församlings läge i Dalarnas län. | |
| Koordinat | 60°04′31″N 15°33′56″Ö / 60.075277777778°N 15.565555555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 201401 (–) 201403 (–) 206102 (–) |
| Pastoratskod | 050602 (–) 050601 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/ULA/11521 |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Söderbärke församling är en församling i Bärke pastorat i Västerbergslagens kontrakt i Västerås stift. Församlingen ligger i Smedjebackens kommun i Dalarnas län.
Administrativ historik
Söderbärke församling har medeltida ursprung. 1708 utbröts Malingsbo församling som sedan 1970 återgick till denna församling.
Församlingen bildade till 1646 ett pastorat tillsammans med Norrbärke församling kallat Bärke pastorat. från 1646 till 1708 utgjorde församlingen ett eget pastorat. Från 1798 till 1 maj 1863 och från 1962 till 1970 var församlingen moderförsamling i pastoratet Söderbärke och Malingsbo för att i perioden mellan 1863 och 1962 och efter 1970 och till 2022 utgöra ett eget pastorat.[3]1 januari 2022 bildade församlingen med Norrbärke församling i Bärke pastorat.[4]
Kyrkoherdar
| Ämbetstid[5] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1352 | Johannes | ||
| 1354 | Joannes | ||
| 1372–1373 | Petrus | ||
| 1391 | Henricus | ||
| 1416 | Olaus Hemmingii | ||
| 1504 | Perus | ||
| 1518 | Laurentius | ||
| 1547–1548 | Laurentius | ||
| 1553 | Jonas | ||
| 1558–1609 | Henricus Andreae | –1609 | |
| 1610–1639 | Thomas Henrici Bothniensis | –1639 | |
| 1639–1640 | Henricus Thomae Barchius | –1640 | |
| 1640–1646 | Henricus Michaelis Ernst | –1646 | |
| 1647–1667 | Laurentius Petri Ferneboensis | 1603–1673 | Senare kyrkoherde i Stora Tuna församling. |
| 1667–1674 | Claudius Erici Rogman | 1629–1674 | |
| 1677–1680 | Johannes Petri Noraemontanus | 1626–1680 | |
| 1681–1684 | Laurentius Laur. Barchius | 1644–1684 | |
| 1686–1716 | Olaus Kalsenius | 1656–1716 | |
| 1717–1729 | Eric Montelius | 1674–1729 | |
| 1731–1752 | Pehr Petræus | 1676–1752 | |
| 1754–1768 | Andreas Tillaeus | 1695–1768 | |
| 1769–1783 | Pehr Arosenius | 1718–1783 | Kontraktsprost. |
| 1786–1787 | Johan Wastenius | 1733–1787 | |
| 1790–1811 | Gustaf Christiernin | 1752–1811 | |
| 1813–1815 | Johan Jacob Schultz | 1757–1815 | Kontraktsprost. |
| 1816–1838 | Daniel Arosenius | 1764–1838 | Kontraktsprost. |
| 1839– | Eric Bergqvist | 1783– |
Kyrkor
Se även
Källor
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/206102000, läst: 2 augusti 2018.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ Muncktell, Johan Fredric; Westin Jacob (1844). Westerås stifts herdaminne D. 2. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 120-133. Libris 1800286
Externa länkar
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
