I dagens värld har Stora Skedvi socken blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, är Stora Skedvi socken ett ämne som fortsätter att generera debatt och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Stora Skedvi socken, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att utforska dess utveckling genom åren, dess olika tolkningar och dess roll i den samtida världen. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka belysa detta spännande och spännande ämne.
Stora Skedvi socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Dalarna |
Kommun | Säters kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 221 kvadratkilometer |
Upphov till | Stora Skedvi landskommun Stora Skedvi församling |
Motsvarar | Stora Skedvi distrikt |
Tingslag | Hedemora tingslag (–) Stora Skedvi tingslag (–) |
Karta | |
Stora Skedvi sockens läge i Dalarnas län. | |
Koordinater | 60°24′23″N 15°48′16″Ö / 60.40638889°N 15.80444444°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2377 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Stora Skedvi distrikt |
Redigera Wikidata |
Stora Skedvi socken ligger i södra Dalarna, ingår sedan 1971 i Säters kommun och motsvarar från 2016 Stora Skedvi distrikt.
Socknens areal är 221,22 kvadratkilometer, varav 205,52 land.[1] År 2020 fanns här 2 244 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Skedvi kyrkby med sockenkyrkan Stora Skedvi kyrka ligger i socknen.
Stora Skedvi socken har medeltida ursprung under namnet Skedvi socken. Namnet ändrades till det nuvarande i mitten av 1700-talet, i jordeboken från 1825.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Stora Skedvi församling och för de borgerliga frågorna till Stora Skedvi landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Säters kommun.[3] Församlingen uppgick 2010 i Säterbygdens församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Stora Skedvi, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet och Livkompaniet.[5]
Stora Skedvi socken ligger norr och öster om Säter kring Dalälven. Socknen är en odlingsbygd med höglänta skogsbygder i norr som i Råberget når 337 meter över havet.[6][7][1]
Orterna Arkhyttan, Fäggeby, Kyrkberget och Uppbo, Nedernora ligger här.
Bygdens största företag är Forsa Gård (ekologisk smågrisuppfödning) och MEAG.
Ett tiotal boplatser från stenåldern är funna, liksom gravar från vikingatid. Flera gamla järnframställningsplatser kan också vara forntida.[6][7][8][9]
Namnet (1297 Scedui) kommer från kyrkbyn. Efterleden är vi, 'helig plats, kultplats'. Förleden är oklar, den har associerats med skede, 'kappridning' och med sked, 'planka, bräde' då syftande på ett med bräder inhägnat område.[10]
Folkmängden i Säterbygdens församling var 10 840 år 2010.[11]
Befolkningsutvecklingen i Stora Skedvi socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 2 751 | |||
1760 | 2 828 | |||
1769 | 2 961 | |||
1780 | 2 915 | |||
1790 | 2 919 | |||
1800 | 3 090 | |||
1810 | 3 093 | |||
1820 | 3 230 | |||
1830 | 3 319 | |||
1840 | 3 362 | |||
1850 | 3 646 | |||
1860 | 3 677 | |||
1870 | 3 659 | |||
1880 | 3 563 | |||
1890 | 3 354 | |||
1900 | 3 361 | |||
1910 | 3 270 | |||
1920 | 3 292 | |||
1930 | 3 326 | |||
1940 | 3 236 | |||
1950 | 3 197 | |||
1960 | 2 834 | |||
1970 | 2 391 | |||
1980 | 2 305 | |||
1990 | 2 439 | |||
2020 | 2 244 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|