Namnet Polonäs väcker olika känslor och åsikter hos människor. Från beundran och respekt till avvisande och likgiltighet har Polonäs varit en källa till debatt och intresse över tid. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Polonäs, från dess ursprung och betydelse till dess relevans idag. Genom detaljerad analys försöker vi belysa detta ämne och ge en komplett och objektiv vy som inbjuder till reflektion och förståelse.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Polonäs (efter polonais, femininum polonaise, franska för "polsk") är från början en polsk folkdans i 3/4-takt; dess ursprung är en långsam fördans i 4/4-delstakt till en snabb efterdans, som senare blev mazurkan.
Polonäsen har gemensamt ursprung med den svenska sextondelspolskan och fram till 1700-talet lät den ungefär likadant. Från Frédéric Chopin och framåt fick den en högtidligare stil, som sedan blivit normerande i den klassiska musiken. Hugo Alfvéns "Festspel" är till exempel en polonäs.
I delar av Sverige och Finland är polonäser vanliga i spelmansmusiken.
|