Vingåkersdansen

Idag är Vingåkersdansen ett ämne som väcker stort intresse och debatt inom olika områden. Dess implikationer är djupgående och dess inverkan märks i olika aspekter av det dagliga livet. När vi fördjupar oss i studiet av Vingåkersdansen upptäcker vi dess relevans i dagens samhälle och dess inflytande på hur vi förhåller oss till världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Vingåkersdansen, och analysera dess betydelse, utmaningar och möjliga lösningar. Vidare kommer vi att undersöka hur Vingåkersdansen har utvecklats över tid och vilka framtidsperspektiv som föreställs i relation till detta ämne. Följ med oss ​​på denna spännande resa genom världen av Vingåkersdansen!

Vingåkersdansen. Skulptur av Marita Norin, 1988.

Vingåkersdansen är en svensk folkdans för en kavaljer och två damer. Dessa benämns vänsterdam och högerdam. Dansen skapades 1843 av balettmästeren Anders Selinder, går i 3/4-dels takt och är tämligen komplicerad med elva turer. I parken intill Säfstaholms slott i Vingåker finns en skulpturgrupp, som åskådliggör en av turerna. Sedan år 1900 ingår dansen i standardrepertoaren hos flertalet folkdanslag i Sverige.

Damerna är rivaler, som tävlar om kavaljerens gunst. Damerna gör upprepade grimaser gentemot varandra. Kavaljeren bemödar sig om att behandla damerna lika, utan att favorisera den ena framför den andra.

TUR 3: Vänsterdam och kavaljer dansar dalsteg på stället och bildar port, vilken högerdam med dalsteg kryper igenom följd av kavaljer . . .

Referenser

  • Nordisk Familjebok (1959). Vingåkersdans.
  • Nationalencyklopedin (1996). Vingåkersdansen.

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Nordiska folkdanser
2/4-takt
Polskor med mera
Övriga i 3/4- och 6/8-takt
4/4-takt
Övrigt
Se även: Svensk folkmusik