Pierre de Fermat

Idag är Pierre de Fermat ett ämne av stor relevans och intresse i dagens samhälle. Ur dess många perspektiv har detta ämne skapat debatt och har fångat uppmärksamheten hos experter och personer som är intresserade av att förstå dess implikationer. Genom historien har Pierre de Fermat varit föremål för studier och analys och har spelat en grundläggande roll i beslutsfattande på personlig, professionell och social nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Pierre de Fermat, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad vision av dess betydelse och relevans i det aktuella panoramat.

Uppslagsordet ”Fermat” leder hit. För musiktermen, se Fermat (musik).
Pierre de Fermat
Född1607[1][2]
Beaumont-de-Lomagne[3], Frankrike
Död12 januari 1665[3][4][5]
Castres[6], Frankrike
BegravdCastres
kartor
Medborgare iFrankrike[7]
Utbildad vidOrléans gamla universitet
SysselsättningMatematiker[8][9], polyglott, domare, advokat, jurist[10]
ArbetsgivareParlementet i Toulouse (1638–)[11]
Noterbara verkFermats princip, Fermats stora sats[12], Fermats lilla sats[12] och Fermattal[12]
MakaLouise de Long
(g. 1631–)[13]
Barn8, 5
Redigera Wikidata
Pierre de Fermat (1607-1665)

Pierre de Fermat, född 1607[14][15] i Beaumont-de-Lomagne, död 12 januari 1665 i Castres, var en fransk domare och amatörmatematiker.

Biografi

Frånsett en kontrovers med René Descartes angående vissa punkter i dennes analytiska geometri, förflöt Pierre de Fermats liv lugnt och tillbakadraget, och Fermat publicerade själv knappast något, men har ändå kommit att betraktas som en av sin tids främsta matematiker. Claude Gaspard Bachet de Méziriac hade till latin översatt och med kommentarer utgett Diofantos skrifter. Läsningen härav gjorde ett starkt intryck på Fermat, som i marginalen i sitt exemplar nedskrev en rad fundamentala satser, de flesta dock utan bevis.[16]

Pierre de Fermats matematiska arbete var en hobby som han ägnade sig åt för sitt eget nöjes skull. Han ägnade sig främst åt talteori och analys. Tillsammans med Blaise Pascal var han en pionjär inom sannolikhetsläran.

Fermat kom ofta med påståenden utan att publicera sina bevis. Ett av dessa påståenden eller teorem gäller Fermats stora sats. Fermat påstod att ekvationen för saknar lösningar bland de positiva heltalen. Ingen har dock funnit något bevis nedtecknat av Fermat. Detta skapade stor huvudbry hos många framstående matematiker, fram till 1995 då Andrew Wiles presenterade ett bevis för teoremet.

Eftermäle

Asteroiden 12007 Fermat är uppkallad efter honom.[17]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ läs online, www.maa.org , läst: 6 augusti 2022.
  2. ^ läs online, old.maa.org , läst: 5 september 2024.
  3. ^ unknown value, Fermat, Pierre de, Encyclopædia Britannica 1911.
  4. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  5. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00264750030866.
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ферма Пьер”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  7. ^ läs online, The New York Times .
  8. ^ Viktor Bobynin, Ферма, Пьер, Entsiklopeditjeskij slovar'.
  9. ^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20021025002, läst: 17 november 2024.
  11. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online.
  12. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20021025002, läst: 28 april 2024.
  13. ^ Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1.
  14. ^ Mollin, Richard A. (2006): An Introduction to Cryptography, Second Edition, sid. 37. CRC Press. Läst 17 oktober 2016. (engelska)
  15. ^ "When Was Pierre de Fermat Born?". maa.org. Läst 17 oktober 2016. (engelska)
  16. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  17. ^ ”Minor Planet Center 12007 Fermat” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12007. Läst 1 juni 2023. 

Källor

Externa länkar

Auktoritetsdata