I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Petrus Johannis (kyrkoherde) och dess inverkan på olika områden i samhället. Från dess inflytande på konst och kultur till dess relevans inom vetenskap och teknik, Petrus Johannis (kyrkoherde) har satt sin prägel på historien och är fortfarande ett ämne av stort intresse idag. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid, från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd, och undersöka hur den har format vårt sätt att tänka och agera. Genom denna omfattande analys hoppas vi kunna erbjuda en berikande och insiktsfull syn på Petrus Johannis (kyrkoherde) och dess relevans i den moderna världen.
| Petrus Johannis | |
| Född | 1589[1] |
|---|---|
| Död | 1637[1] Västra Ny församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Komminister, Viby församling (1610–1623)[1] Kyrkoherde, Västra Ny församling (1623–1637)[1] | |
| Barn | Samuel Petri Brask (f. 1613)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Johannis, född 1589, död 1637 i Västra Ny församling, Östergötlands län, han var en svensk präst.
Petrus Johannis föddes 1589. Han var son till kyrkoherden Johannes Petri i Västra Ny socken. Johannis prästvigdes 22 december 1609 och blev 1610 komminister i Viby församling, Veta pastorat. Han blev 1623 kyrkoherde i Västra Ny församling, Västra Ny pastorat. Johannis avled 1637 i Västra Ny socken.[2]
Johannis gifte sig med Elsa Brask. Hon var dotter till kyrkoherden Laurentius Laurentii Brask i Västervik. De fick tillsammans barnen Samuel Petri Brask (1613–1668), Elsa Brask som var gift med kyrkoherden Magnus Petri Mört i Västra Ny församling, studenten Johannes Brask (född 1623) och huspredikanten Esaias Brask på Stora Sundby slott i Öja församling. Barnen tog efternamnet Brask.[2]