Samuel Petri Brask

Numera har Samuel Petri Brask blivit ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Dess genomslag täcker olika områden och har väckt stort intresse i den allmänna opinionen, såväl som inom den akademiska och professionella sfären. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Samuel Petri Brask och dess inflytande på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, inklusive dess inverkan på kultur, ekonomi och politik, kommer vi att analysera hur Samuel Petri Brask har präglat ett före och efter i vårt samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Samuel Petri Brask, och hur dessa har format vår förståelse och uppfattning om detta ämne. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och introspektion runt Samuel Petri Brask!

Samuel Petri Brask
Född22 maj 1613[1][2][3]
Veta församling[1][2][3], Sverige
Död12 juni 1668[1][2][3] (55 år)
Klara församling, Sverige
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidUppsala universitet[2]
Universitetet i Leiden[2]
SysselsättningPräst[1][3]
Befattning
Lektor (1644–1649)[2][3]
Kyrkoherde i Ekeby pastorat (1649–1663)[2][3]
Hovpredikant, Karl X Gustav (1654–)[2][3]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1654 (1654–1654)[2][3]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen i Stockholm 1660 (1660–1660)[2][3]
Kyrkoherde, Klara församling (1663–1668)[2][3]
Assessor (1663–1668)[2]
MakaHelena Eriksdotter Walleria
(g. 1644–1647)
BarnPetrus Brask (f. 1650)[2]
FöräldrarPetrus Johannis[2][3]
Redigera Wikidata

Samuel Petri Brask, född 22 maj 1613 i Veta församling, Östergötland, död 12 juni 1668 i Klara församling, Stockholm, var en svensk präst och dramatisk författare.

Biografi

Samuel Brask föddes 1635 i Veta församling. Han var son till kyrkoherden Petrus Johannis och Elisabet (Elsa) Larsdotter Brask i Västra Ny församling. Brask blev student 1630 vid Uppsala universitet och 1641 vid Leydens universitet. Han blev filosofie magister under sina resor 1641–1644. Brask blev 6 augusti 1644 lektor i Katedralskolan i Linköping och utnämndes till 1648 kyrkoherde i Ekeby församling. Han prästvigdes 5 maj 1649 och tillträdde kyrkoherdetjänsten samma datum. Han var preses vid prästmötet 1653 och blev 1654 hovpredikant hos kung Karl X Gustav. Han var riksdagsman vid riksdagen 1654, riksdagen i Göteborg 1660 och riksdagen i Stockholm 1660. Han utnämndes 28 juli 1663 till kyrkoherde i Klara församling i Stockholm och tillträdde direkt. Brask avled 1668 i Stockholm.[5]

Familj

Brask gifte sig 13 oktober 1644 i Högsby församling med Elin Walleria (1597–1647), som var dotter till kyrkoherden Erik Larsson Wallerius och Catharina Ungius i Vimmerby samt var änka efter landskamreraren Simon Andersson Löfgren (1588–1637) i Linköping och latinlektor Daniel Kylander (1611–1641) i Linköping.[5] Brask gifte sig andra gången 10 september 1648 med Anna Pedersdotter. De fick tillsammans sonen Petrus Brask och tre döttrar.[5]

Författarskap

Han införde vid Linköpings gymnasium den för dåtiden inte ovanliga seden att låta eleverna uppföra historiska dramer, som han själv författade.

Bibliografi

  • Josephus venditus, comoedia (1644; otryckt).
  • Filius prodigus, seu imperitus peregrinans. Thet är een comoedia om then förlorade sonen, eller een oförfaren wandringzman... Linköping. 1645. Libris 2514139  - Fulltext: Dramawebben, Litteraturbanken.
  • Acta et martyria apostolorum. Thet är, een tragico-comoedia om apostlarnas gärningar och jämmerlige marteringar. Linköping. 1648. Libris 2514138 
  • Mars Germanicus victus. Thet är comaedia om thet wälendade tydske kriget... Linköping. 1650. Libris 2514140 
  • Parentatio in pium placidumq ex hac mortali statione, excessum, ... dn. Andreæ Gyldenklau,... â Samuele P. Brasck... Typis Meurerianis. 1665. Libris 11271685 
  • Een christeligh lijk-predikan : öfwer h:s kongl. mayst:tz ... rådz och hoffrätz-rådz vthi Stockholm, ... hr. Johan Rosenhanes, frijherres til Ikalaborg, .... Stockholm. 1668. Libris 10475527 

Återutgivningar

Källor

Noter

  1. ^ Samuel Petri Brask, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16878.
  2. ^ Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift : Biografisk matrikel, 1951, s. 314, läst: 22 november 2021.
  3. ^ Linköpings stifts herdaminne, vol. 5, 1943, s. 49-52, läst: 30 november 2021.
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 22 oktober 2012, Libris-URI: wt79c8wf5sw1hh1, läst: 24 augusti 2018.
  5. ^ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1943). Linköpings stifts herdaminne D. 5. Linköping. sid. 49-52. Libris 41151 

Vidare läsning

  • Rudbeckius, Nicolaus Johannis (1668). Christeligh lijkpredijkan öfwer ... Samuel Brask... Stockholm. Libris 10391637 
Auktoritetsdata