Namnet Laurentius Laurentii Brask väcker olika idéer och känslor för varje person. Oavsett om det är en person, ett ämne eller en dejt, har Laurentius Laurentii Brask kraften att fånga uppmärksamhet och väcka nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska innebörden och betydelsen av Laurentius Laurentii Brask, samt dess inflytande på samhället och våra dagliga liv. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att analysera alla nyckelaspekter som gör Laurentius Laurentii Brask till ett ämne värt att diskutera och reflektera över. Följ med oss på denna fascinerande resa genom Laurentius Laurentii Brask.
| Laurentius Brask | |
| Född | 1554 Linköpings församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 1602 |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Barn | Johannes Brask (f. 1588) Ericus Brask (f. 1592) |
| Föräldrar | Laurentius Brask |
| Redigera Wikidata | |
Laurentius Laurentii Brask, född 1554 i Linköpings församling, Östergötland, död 1602, var en svensk präst.
Laurentius Brask föddes 1554 i Linköpings församling. Han var son till kyrkoherden Laurentius Petri Brask i Veta församling och Brita Gudmundsdotter Skuthe. Brask blev student hos Klosterlasse i Stockholm. Han blev 1587 kyrkoherde i Västerviks församling och underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Brask avled 1602 i pesten.[1]
Brask var gift med Anna Pedersdotter. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Johannes Brask (1588–1656) i Veta församling, kyrkoherden Erik Brask (1592–1672) i Östra Tollstads församling, Elisabeth Brask som var gift med kyrkoherden Petrus Johannis i Västra Ny församling. Efter Brasks död gifte Anna Pedersdotter om sig med kyrkoherden Nicolaus Gothus i Veta församling.[1]