Peter Andreas Hansen

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Peter Andreas Hansen ur olika perspektiv för att förstå dess inverkan i olika sammanhang och dess relevans idag. Genom historien har Peter Andreas Hansen spelat en avgörande roll i människors liv, genom att påverka deras beslut, övertygelser och handlingar. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka implikationerna av Peter Andreas Hansen i samhälle, politik, vetenskap, kultur och andra relevanta områden. Den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande bild av Peter Andreas Hansen, ge värdefull information och djupa reflektioner som inbjuder till reflektion och debatt.

För liknande namn, se Andreas Hansen (olika betydelser).
Peter Andreas Hansen
Född8 december 1795
Tønder, Danmark
Död28 mars 1874 (78 år)
Gotha
BegravdHauptfriedhof Gotha
Medborgare iSchleswig
Utbildad vidJenas universitet
SysselsättningMatematiker, forskare, rådgivare, geodæt, astronom, urmakare
BarnEmma Wagner
Marie Hansen-Taylor (f. 1829)
Wilhelm Hansen (f. 1832)
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1835)
Copleymedaljen (1850)
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1860)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Peter Andreas Hansen, född 8 december 1795, död 28 mars 1874, var en dansk astronom verksam i Gotha, född i Tondern i Schleswig, nuvarande Tønder i Danmark.

Efter konfirmationen gick han i urmakarlära i Flensburg, hans fars yrke, där han visade anlag för matematik och mekanik. Ett år var han lärling i Berlin hos en fransk mästare, innan han 1819 återvände som urmakare till sin hemstad. Året därpå kom han emellertid till Köpenhamn och fick tjänst som lantmätare. 1822 fick han tjänst vid det nyinrättade observatoriet i Altona och 1825 blev han direktör för observatoriet på Seeberg vid Gotha, där han var verksam i nära femtio år, fram till sin död. 1828 gifte han sig och fick med tiden sju barn.

Han intresserade sig mycket för utveckling av bättre instrument och matematiska metoder. Främst intresserade han sig dock för himlakropparnas rörelse och deras dragningskraft på varandra. Han var ledamot av ett tjugotal lärda sällskap, bland annat utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1865), och erhöll tre gånger Royal Astronomical Societys guldmedalj och flera ordnar.

Eftermäle

Nedslagskratern Hansen på månen och asteroiden 4775 Hansen är uppkallade efter honom.

Bibliografi

  • Methode mit dem Frauenhoferschen Heliometer Beobachtungen anzustellen, 1827
  • Fundamenta nova investigationis orbitæ qvam luna perlustrat, 1838
  • Tables, du soleil, tillsammans med Christian Olufsen, 1853, supplement 1857
  • Theorie des Aequatoreals, 1855
  • Theorie des Passageninstruments, 1858

Referenser

Hänvisningar

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6bc69tg, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hansen-peter-andreas.
  3. ^ Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: P.A._Hansen, läs online.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ганзен Петер Андреас”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 28 november 2024.
  7. ^ Mathematics Genealogy Project.
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20241226206, läst: 17 november 2024.
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 156, läs online.
  10. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
  11. ^ ”Hansen on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2353. Läst 14 maj 2022. 
  12. ^ ”Minor Planet Center 4775 Hansen” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4775. Läst 27 juni 2018. 
Auktoritetsdata