Nuförtiden har John Couch Adams blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av befolkningen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har John Couch Adams fått en aldrig tidigare skådad betydelse inom den sociala, ekonomiska och kulturella sfären. Oavsett om vi talar om John Couch Adams i samband med hälsa, politik, utbildning eller underhållning, är dess inflytande och inverkan på våra liv obestridligt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av John Couch Adams, och analysera dess inverkan och relevans i dagens värld.
John Couch Adams | |
![]() | |
Född | 5 juni 1819 Laneast, Storbritannien |
---|---|
Död | 21 januari 1892 (72 år) Cambridge |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Utbildad vid | St John's College ![]() |
Sysselsättning | Matematiker, astronom, universitetslärare |
Befattning | |
President för Royal Astronomical Society (1851–1853) Regius Professor of Mathematics (1857–1858) Lowndean Professor of Astronomy and Geometry (1858–) President för Royal Astronomical Society (1874–1876) | |
Arbetsgivare | Saint Andrews-universitetet (1858–1859) observatoriet i Cambridge (1861–) |
Utmärkelser | |
Copleymedaljen (1848) Fellow of the Royal Society (1849) Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh (1849) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1866) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
Redigera Wikidata |
John Couch Adams, född den 5 juni 1819 i Cornwall, död den 21 januari 1892, var en brittisk astronom.
Adams blev professor i Saint Andrews 1858 och i Cambridge 1861 samt direktor för observatoriet där. Han delar med Leverrier äran att ha visat nödvändigheten av förekomst av en planet – Neptunus, vilken upptäcktes 1846 – på större avstånd från solen än Uranus. Adams utförde även en del viktiga undersökningar över månens rörelser och meteorsvärmar.
Adams var Fellow of the Royal Society och var i två omgångar, 1851–1853 respektive 1874–1876, president för Royal Astronomical Society. Han invaldes 1851 som ledamot av Akademie der Wissenschaften zu Göttingen, 1872 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och 1883 som associerad ledamot av National Academy of Sciences.
Adams tilldelades 1848 Copleymedaljen och 1866 Royal Astronomical Societys guldmedalj.
Nedslagskratern Adams på månen och asteroiden 1996 Adams är uppkallad efter honom.
|