Pauliström
I dagens artikel ska vi analysera betydelsen av Pauliström i vårt nuvarande samhälle. Pauliström är ett ämne som har fått stor relevans de senaste åren och genererat debatt och kontroverser inom olika områden. Genom historien har Pauliström varit grundläggande i människors liv och påverkat deras sätt att tänka, handla och förhålla sig till sin omgivning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Pauliström, från dess inverkan på kultur och samhälle till dess roll i personlig och professionell utveckling. Dessutom kommer vi att undersöka de etiska och moraliska konsekvenserna av Pauliström, såväl som dess potential att generera positiva förändringar i världen. Utan tvekan är Pauliström ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, så vi hoppas att denna artikel fungerar som en startpunkt för att fördjupa dess studie och förståelse.
| Pauliström | |
| Småort | |
 Pauliströms pappersbruk
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Jönköpings län |
| Kommun | Vetlanda kommun |
| Distrikt | Karlstorps distrikt |
| Koordinater | 57°28′9″N 15°30′25″Ö / 57.46917°N 15.50694°Ö |
| Area | 69 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 181 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T1620[2] |
| Beb.områdeskod | 0685TB108 (1970–2023)[3][4] 0685SB108 (2023–)[4] |
| Geonames | 2684333 |
  Ortens läge i Jönköpings län.
| |
| Wikimedia Commons: Pauliström | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Pauliström är en småort (före 2023 tätort) i Vetlanda kommun i Jönköpings län.
Pauliström är Karlstorps sockens enda industriort och har en välbevarad gammal bruksmiljö.
Pauliströms bruk
År 1726 anlades Pauliströms bruk. Den 14 juli erhöll majoren och överjägmästaren Wilhelm Mauritz Pauli privilegium av Kungliga Bergskollegium för att anlägga ett järnbruk med masugn och hammarsmedja.[5] Bruket fick sitt namn efter grundaren. Det övertogs senare av general Pechlin som på 1880-talet byggde om bruket till ett träsliperi.
Hugo Drangel förvärvade 1927 Pauliström och omvandlade med inköpet av en cellulosavaddmaskin det gamla träsliperiet till ett pappersbruk för mjukpapper, i rätt tid för att möta efterfrågan, då det under andra världskriget blev ont om bomull och förbandsmaterial i Europa. När det också i Sverige blev brist på både textilier och tvättmedel, föddes idén om pappersblöjan, som Pauliström var först i världen att lansera 1944.
År 1956 köpte Hugo Drangels dotter Lil Karhola Wettergren ut Pauliström från familjen och började tillverka pappersblöjor i Sveriges första blöjmaskin, som konstruerats på bruket. Hennes egna barn blev testpanel. I Sverige var inte motståndet så starkt men det skulle ta tio år att erövra världen för pappersblöjor. Inköpscheferna var män, som förklarade att de aldrig skulle tillåta sina hustrur att ”sätta papper på sina barn”.[källa behövs] Lil Karhola Wettergren tog 1962 initiativ till Cellvabruken AB, ett gemensamt försäljningsbolag för de familjeägda mjukpappersbruken Pauliström, Långasjönäs och Nyboholm, vilka var och en för sig visat sig vara för små för att konkurrera med Mölnlycke AB. År 1965 såldes Pauliström och Cellvabruken till Mo och Domsjö AB. Metsä-Serla köpte Pauliströms bruk (tillsammans med närbelägna Nyboholms bruk) 1987.
Bruket tillverkar fortfarande mjukpapper, idag med varumärket Lambi under sin nya ägare Metsä Tissue.
Bildgalleri
-
Räddningsstation -
Lastning av mjukpapper -
Yankeecylinder utanför pappersbruket
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Pauliström 1960–2020[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 177 | ¤ | ||
| 1970 | 293 | |||
| 1975 | 393 | |||
| 1980 | 449 | |||
| 1990 | 411 | 59 | ||
| 1995 | 334 | 63 | ||
| 2000 | 281 | 63 | ||
| 2005 | 257 | 63 | ||
| 2010 | 221 | 62 | ||
| 2015 | 220 | 60 | ||
| 2020 | 218 | 69 | ||
Anm.: Ny tätort 1970
¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare | ||||
Källor
Noter
- ^ Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 23 september 2013.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter och småort 2023, förändringar i koder och beteckningar, SCB, 27 november 2024, läs online.
- ^ ”Kommunerna 1955: Alseda landskommun”. http://ortshistoria.se/kommunerna_1955/alseda_landskommun. Läst 10 februari 2025.
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 10 mars 2021.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||||
