Oratorium

I den här artikeln kommer vi att utforska Oratorium, ett fascinerande ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer inom det vetenskapliga området har Oratorium väckt ett aldrig tidigare skådat intresse de senaste åren. På de följande sidorna kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Oratorium, från dess ursprung till dess utveckling idag. Genom fördjupad analys och konkreta exempel hoppas vi kunna ge en berikande och insiktsfull titt på Oratorium, så att våra läsare bättre kan förstå dess betydelse och inflytande i samtiden.

För kapelltypen, se Oratorium (byggnad). För ett musikalbum från 2012 av Funeral, se Oratorium (musikalbum).

Ett oratorium är ett större musikaliskt verk för orkester, sångsolister och kör, med berättande text. Till skillnad från opera är oratoriet inte avsett att framföras sceniskt. Således används inte kulisser och solisterna bär inte teaterkostymer och agerar inte på scenen. Texten är ofta (men inte alltid) hämtad från berättelser i Bibeln. Oratoriet utvecklades ur laudin. Emilio de' Cavalieris allegoriska Rappresentatione di Anima, et di Corpo (1600) brukar räknas som världens första oratorium.

Genren nådde sin höjdpunkt med Georg Friedrich Händels gammaltestamentliga oratorier, i vilka storslagna körer spelar en central roll. Vidare märks Joseph Haydn med sina världsliga idylloratorier – som Skapelsen (1798) och Årstiderna (1801). Under 1800-talet skrevs betydande oratorier av Felix Mendelssohn, Franz Liszt och Edward Elgar. Under 1900-talet skrevs oratorier av Arthur Honegger, Igor Stravinskij, Paul Hindemith, Hilding Rosenberg och Karl-Birger Blomdahl.

Oratorium innehåller vanligtvis:

Det mest välkända oratoriet är Händels Messias. Andra kända oratorier är Samson av Händel, Juloratoriet av Johann Sebastian Bach, Skapelsen av Joseph Haydn, Elias av Felix Mendelssohn och Oedipus Rex av Igor Stravinskij.

Se även