I dagens värld har Karl-Birger Blomdahl blivit ett ämne av stor relevans och intresse på global nivå. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Karl-Birger Blomdahl spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är genom sitt inflytande på populärkulturen, dess bidrag till tekniska framsteg eller dess betydelse i historien, har Karl-Birger Blomdahl genererat ett stort forskningsfält och forskning som fortsätter att fascinera både experter och hobbyister. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Karl-Birger Blomdahl, analysera dess betydelse och omfattning inom olika områden, för att till fullo förstå dess betydelse i dagens värld.
Blomdahl var elev till Hilding Rosenberg och var informell ledare för Måndagsgruppen. I slutet av 1940-talet kom Blomdahl att anamma tolvtonstekniken. Han är en av de främsta modernisterna i svensk musikhistoria. Ett par av hans mest kända verk är operan Aniara (1958) och symfoni nr 3, Facetter (1950). För Aniara skapade Blomdahl tre elektroniska musikstycken, Mima Music, som skapades och spelades in på magnetband i Sveriges Radios studio. På grund av den stora uppmärksamhet som Aniara fick så blev Mima Music de första elektroniska musikstyckena som spreds till en bredare publik i Sverige. Blomdahls verk för opera och balett kom till i samarbete med koreografen Birgit Åkesson och många av hans verk bygger på texter av Erik Lindegren.
Förutom sin gärning som tonsättare var Blomdahl mycket aktiv inom det svenska musiklivet genom en rad uppdrag. Han var professor i komposition vid Musikaliska Akademiens konservatorium 1960–64.
Blomdahl var från 1965 till sin död chef för Sveriges Radios musikavdelning. Han använde den under uppbyggnad varande Elektronmusikstudion (EMS) för ljud-bild-kompositionen Altisonans (1966) med ljud från fåglar, tidiga satelliter, kosmiska ljud med mera för ett uppförande hos Fylkingen. Vid radion infördes under Blomdahls tid en profilering av P2 till en musikkanal och radions orkestrar samlades 1965 till Sveriges Radios symfoniorkester. Som chef på Sveriges Radio inbjöd han i april 1967 kompositören Terry Riley, som artist in residence, till Stockholm.
Arvidson, Mats (2001). Modernism och postmodernism i svensk och dansk konstmusik under 1900-talets senare hälft: Kontinuitet eller paradigmskifte. Lund: Lunds univ., Institutionen för konst- och musikvetenskap. Libris3364989
Bucht, Gunnar (1973). ”Karl-Birger Blomdahl som musikdramatiker”. Operan 200 år: Jubelboken (Stockholm: Prisma): sid. 165–178.Libris7406307
Connor, Herbert (1977). Svensk musik, del 2: Från Midsommarvaka till Aniara. Stockholm: Bonniers. sid. 334–365. ISBN 91-0-041778-5
Facetter: Av och om Karl-Birger Blomdahl. Skrifter om svensk musik. Stockholm: Norstedt. 1970. Libris818407. ISBN 99-0340748-3
Jensen, Geir Hasse (1976). Kungliga teaterns svenska repertoar 1947–1971: med genomgång av Blomdahl: Sisyfos och Werle: Drömmen om Thérèse. Seminarieuppsats. Stockholm: Musikvetenskap, Stockholms universitet. Libris343954
Stenström, Johan; Rydberg, Enar Merkel (1994). Aniara: Från versepos till opera. Malmö: Corona. Libris8360043. ISBN 91-564-1043-3
Svensson, Åke (1991). Toner i öde rymd: Om Karl-Birger Blomdahl. Memoria 1991: 10. Växjö: Kulturfören. Memoria. ISSN0283-3026Libris1415544
Tobeck, Christina (2002). Karl-Birger Blomdahl: En musikbiografi med inriktning på förhållandet mellan ord och ton i hans tidiga produktion 1–2. Skrifter från Institutionen för musikvetenskap, Göteborgs universitet, 73. Göteborg: Institutionen för musikvetenskap, Univ. ISSN1650-9285Libris8604369. ISBN 91-85974-70-6