Idag är Oden (isbrytare) fortfarande ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Med teknikens framsteg och sociala transformationer har Oden (isbrytare) blivit en central fråga som påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan, fortsätter Oden (isbrytare) att generera ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Oden (isbrytare), med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som fortsätter att fånga uppmärksamheten hos ett brett spektrum av läsare.
![]() | |
![]() | |
Överblick | |
---|---|
Namn | Oden |
Typ | Isbrytare |
Varv | Arendalsvarvet, Göteborg |
Beställd | februari 1987 |
Tagen i bruk | 8 januari, 1989 |
Öde | I tjänst |
Allmänna egenskaper | |
Längd | 107,8 meter |
Bredd | 31,0 meter |
Deplacement | 11 000 – 13 000 ton |
Djupgående | 7,0 – 8,5 meter |
Maxfart | 16 knop |
Aktionstid | 111 dygn |
Besättning | 20 |
Plåttjocklek | |
För | 48 mm |
Midskepps | 34 mm |
Akter | 48 mm |
Tekniska data | |
Framdrift | Dieselmekaniskt |
Huvudmaskin | 4 Sulzer, 8-cyl dieselmotorer à 4 590 kW 18 000 kW |
Hjälpmaskin | 4 Sulzer 6-cyl dieselmotorer á 1 185 kW |
Bunkerkapacitet | 4 000 m³ |
Oden är en svensk isbrytare som också tjänar som forskningsfartyg. Fartyget levererades år 1989.
På grund av byggnadssättet, utan kölsträckning och i sektioner, skedde ingen formell sjösättning, men Oden döptes 25 augusti 1988[2]. Oden var det sista fartyg som byggdes på Arendalsvarvet, innan all nybyggnadsverksamhet lades ner.
Odens form är annorlunda än andra fartygs, genom att fartyget är bredare i fören än i aktern. Under isbrytning spolas stora mängder vatten från tolv munstycken i fören för att smörja skrovet och spola undan is som bryts loss. Vattenspolningssystemet drivs av två centrifugalpumpar av Scanpumps fabrikat med en kapacitet på 9 000 m3/h vardera[3]. Oden saknar förpropellrar, men vattensmörjningssystemet kan även användas som thruster. Till skillnad från flertalet svenska statsisbrytare, som har dieselelektrisk drift, har Oden en rent dieselmekanisk framdrivning med fyra Sulzer ZAL4OS åttacylindriga dieselmotorer på 4,6 MW vardera. Hjälpmaskineriet utgörs av fyra stycken Sulzer sexcylindriga dieselmotorer. Dessutom har Oden två värmepannor för uppvärmning.[4]
Förläggningen är av hög standard med privat wc och dusch i alla hytter. Befälshytterna har dessutom separata sovrum.[5] Vidare finns det gymnastikrum, bastuer och sjukavdelning med skeppsapotek.[3] Fartyget har också ett omfattande system med containrar med bland annat laboratorier, kontor och olika förråd.[6] Under 2008 höjdes helikopterplattan så att ett ytterligare våningsplan kunde byggas under denna, med fler hytter för forskare och förråd.
Oden klassades som ett örlogsfartyg när hon byggdes och försågs då med fyra kanonbrunnar avsedda för 40 mm Boforskanoner lvakan m/48. Hon försågs också med minräls, men bestyckades aldrig.[5]
Under vintern används Oden för att bryta is i Bottenviken och under sommaren som forskningsplattform för polarforskning. Genom ett långtidskontrakt med Sjöfartsverket hyrs isbrytaren av Polarforskningssekretariatet för forskningsexpeditioner, oftast i Arktis. Under några säsonger har Oden också arbetat i Antarktis genom ett svensk-amerikanskt samarbete. Säsongen 2010/2011 var den femte säsongen i rad som Oden arbetade i Antarktis. Då var hon tillägnad forskning, men användes också för att bryta en isränna in till den amerikanska forskningsstationen McMurdo-stationen, så att amerikanska försörjningsfartyg kunde anlöpa basen.
År 1991 deltog Oden i en internationell Arktisexpedition, och blev den 7 september tillsammans med tyska polarforskningsfartyget R/V Polarstern det första icke atomdrivna övervattensfartyget som nått Nordpolen. Den sovjetiska kärnkraftsdrivna isbrytaren Arktika var den 17 augusti 1977 det första övervattensfartyget som nådde dit.[7] Sedan dess har Oden varit på Nordpolen 1996, 2001, 2004, 2005, 2009, 2012 och senast 2016.
Oden är vintertid baserad i Luleå. Hemmahamn är Norrköping.
År 2015 inledde Sjöfartsverket planeringsarbetet för ersättare för de fem statsisbrytarna Oden, Frej, Ymer, Atle och Ale. Målsättningen var då att det första nya fartyget skulle tas i drift runt år 2020. Kostnaden beräknades 2015 till ca 1-1,5 miljarder kronor per fartyg.[8] I mars 2020 tecknade Sjöfartsverket ett avtal med finländska Trafikledsverket om ett gemensamt designunderlag för nya isbrytare i Östersjön.[9]
|
|
|