Nils Ekholm
I dagens värld har Nils Ekholm blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Vikten av Nils Ekholm har överskridit barriärerna för ålder, kön och kultur och har fångat uppmärksamheten hos både forskare, yrkesverksamma, entusiaster och nyfikna. Sedan dess uppkomst har Nils Ekholm avsevärt påverkat olika aspekter av samhället, från hur vi kommunicerar till hur vi utför våra dagliga aktiviteter. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekterna av Nils Ekholm på olika områden och dess relevans i den samtida världen.
| Nils Ekholm | |
 | |
| Född | 9 oktober 1848[1] Smedjebacken[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 april 1923 (74 år) Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3][4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande, meteorolog[1], fysiker[1] |
| Redigera Wikidata | |
.png)
Nils Gustaf Ekholm, född 9 oktober 1848 i Smedjebacken, död 5 april 1923 i Stockholm, var en svensk meteorolog.
Ekholm var son till apotekaren Per Ekholm och Kristina Ulrika Forsgren. Under Det första internationella polaråret 1882–83 ledde Ekholm den svenska expeditionen, som var stationerad för övervintring i Svenskhuset på Kap Thordsen vid Isfjorden på Spetsbergen. Han blev då bekant med S. A. Andrée, som skötte luftelektriska observationer under expeditionen.[5]
Genom meningsskiljaktigheter dem emellan rörande flygsäkerheten efter försök på Svalbard sommaren 1896 då ballongen inte kunde starta lämnade Ekholm Andrées ballongexpeditionsprojekt till Nordpolen 1897. Detta räddade hans liv då alla de tre, som följde med på ballongfärden förolyckades.[6]
Ekholm var den förste, som tillämpade termodynamikens satser på den allmänna cirkulationen i atmosfären 1891. År 1889 hade Julius von Hann förklarat, att temperaturskillnaderna mellan högre delar av anticykloner och cykloner berodde på adiabatiska förändringar i luftmassorna. Ekholm försökte nu med Carnots princip förklara vissa företeelser inom cirkulationen i atmofären.[7]
Nils Ekholm blev filosofie doktor i Uppsala 1899 och var 1890–1902 tillförordnad och 1902–1914 ordinarie amanuens vid Meteorologiska centralanstalten, som var SMHI:s föregångare. 1914–1918 var han dess chef och professor. Han ägnade sig med stor iver åt vindstudier och var mycket pådrivande gällande inrättande av stormvarningsstationer utefter de svenska kusterna.
Bland Ekholms skrifter märks Anwendung des Carnotschen Satzes auf die Kreisläufe in der Atmosphäre (1891), Wetterkarten und Luftdrucksschwankungen (1904), flera uppsatser i samma ämne 1904-08, On the variations of climate of the geological and historical past and their causes (1906) samt tillsammans med Svante Arrhenius Über die nahezu 26-tägige Periode der Polarlichter und Gewitter (1898).[7]
Under den mest teknikoptimistiska eran före första världskriget föreslog Ekholm, inspirerad av Svante Arrhenius forskning, att antropogen klimatkontroll var möjlig:
| ” | Thus it seems possible that Man will be able efficaciously to regulate the future climate of the earth and consequently prevent the arrival of a new Ice Age.[8] | „ |
Ekholm förutsåg dock inte den kraftiga befolkningstillväxten och människans enorma utsläpp av växthusgaser, utan trodde att det handlade om tusentals år innan den globala medeltemperaturen blev signifikant högre. Ekholm var också en av de första att använda liknelsen med ett växthus, som gett upphov till begreppet växthuseffekten.[9]
Ekholm valdes in som Fellow i British Royal Meteorological Society 1892 och var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1905.[10]
Nils Ekholm ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna tillsammans med makan Agnes Ekholm, född Bodén (1865–1932).
Referenser
Noter
- ^ Nils Gustaf Ekholm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16847, läs online.
- ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/23 (1920-1925), bildid: 00012493_00120, sida 126, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/23 SE/SSA/0006/F I/23, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 juni 2017.
- ^ Ekholm, NILS GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 juni 2017.
- ^ Engström Christer, Marklund Kari, red (1989). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 1 . Höganäs: Bra böcker. sid. 373. Libris 8211186
- ^ Ångström, 1949.
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ Ekholm, 1901, s. 61
- ^ Ekholm, 1901, s. 19
- ^ Ångström, 1949.
Tryckta källor
- Ekholm, Nils (1901). ”On the Variations of the Climate of the Geological and Historical Past and their Causes” (på engelska). Quarterly Journal of the Royal Meteorological Society XXVII (117): sid. 1–61. doi:. http://nsdl.library.cornell.edu/websiteshttps://scientiasv.com/index.php/PALE_ClassicArticles/archives/classic_articles/issue1_global_warming/n5._Ekholm__1901.pdf.
Vidare läsning
- Jorikson, Håkan (2022). S A Andrée - ingenjören och polarfararen Salomon August Andrée. Carlsson. Libris brp8xf5q800f0tx0. ISBN 9789189065482
Externa länkar
|