Melker Johnsson

I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Melker Johnsson på olika områden i det dagliga livet. Från dess inflytande på tekniken till dess roll i samhället har Melker Johnsson blivit ett ämne med allt större relevans i den samtida världen. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka hur Melker Johnsson har format hur vi interagerar med omvärlden, samt vilka konsekvenser det har för framtiden. Från dess ursprung till dess närvaro idag, försöker den här artikeln belysa den avgörande roll Melker Johnsson spelar i våra dagliga liv, och hur dess inflytande kommer att fortsätta att forma vår nutid och framtid.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Albert Melker Heribert Johnsson, född 30 juli 1903 i Öckerö[1], död 30 september 1990[2], var en svensk litteraturvetare, författare och humanist.

Johnsson doktorerade 1934 i litteraturhistoria på en avhandling om Gustaf af Geijerstam.[3] År 1943 kom Johnssons uppmärksammade bok Nietzsche och tredje riket, där han diskuterade den tyske filosofens ansvar för den nationalsocialistiska ideologin.

Johnsson var i sin ungdom engagerad inom vänstern. Han var bland annat med om att grunda Clarté i Lund 1922. Johnsson blev dock alltmer negativ till den kommunistiska ideologin, på grund av förtrycket i de realsocialistiska länderna. På 1970- och 1980-talet engagerade sig Johnsson starkt för mänskliga rättigheter i Östeuropa, vilket bland tog sig uttryck i böcker som Bättre röd än död? (1978), Dessa förföljda (1979) och Alexander Solzjenitsyn - mellan öst och väst (1986).

Johnsson publicerade sig inom många genrer. Han skrev flera pjäser, till exempel Yrkesrevolutionären och Sol som fattas, liksom ett par essäsamlingar, som En klosterresa.

Bibliografi

  • En åttiotalist (1934)
  • D.H. Lawrence. Ett modernt tankeäventyr (1939)
  • Nietzsche och tredje riket (1943)
  • Ledmotiv 1939-1946 (1946)
  • Enhetsskola och lärarutbildning i USA - några erfarenheter (1948)
  • En klosterresa. Färder och frågor (1960)
  • (Red.) Den nya fegheten (1971)
  • Arons död (1971)
  • Sol som fattas. Ett spel om jämlikhet och frihet (1972)
  • Miljoner av barn. Skådespel i tre akter (1973)
  • Yrkesrevolutionären. Skådespel i fyra akter (1977)
  • Bättre röd än död? (1978)
  • Dessa förföljda - för våra värden (1979)
  • (Utg.) Maxim Gorkij Obekväma tankar om oktoberrevolutionen (1983)
  • Alexander Solzjenitsyn. Mellan öst och väst (1986)
  • Marx och Nietzsche (1990)

Referenser

Noter

  1. ^ Johnsson, Melker i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 (1953)
  2. ^ Döda 1982-1992 i Vem är det 1993
  3. ^ https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/12050?locale-attribute=sv