Lakaträsk

Lakaträsk
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Bodens kommun
Distrikt Edefors distrikt
Koordinater 66°16′38″N 21°7′19″Ö / 66.27722°N 21.12194°Ö / 66.27722; 21.12194
Area 28 hektar (2000)
Folkmängd 50 (2000)
Befolkningstäthet 1,79 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0925
Tätortskod TX862
Småortskod S9201
Beb.områdeskod 2582TB112 (1960–1970)
2582SB120 (1990–2005)
Ortens läge i Norrbottens länOrtens läge i Norrbottens län Ortens läge i Norrbottens län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Lakaträsk är en by och fram till 2005 också småort i Bodens kommun, belägen norr om sjön Lakaträsket i Edefors socken. Trots den numera ringa befolkningen i området utgör Lakaträsk med omgivning ett eget riktnummerområde med nummer 0925.

Lakaträsk ligger längs med Malmbanan och har en gammal stationsbyggnad, och är mötesplats för tågen på malmbanan.

Historia

Lakaträsk ligger i Edefors socken som bildades 1890 genom utbrytning ur Överluleå socken. I samband med kommunreformen 1863 bildades Överluleå landskommun ur vilken Edefors landskommun utbröts 1892, vilken kommun Lakaträsk tillhörde fram till 1 januari 1971, då Edefors uppgick i Bodens kommun.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lakaträsk 1920–2000
År Folkmängd Areal (ha)
1920    250 ##
1930    286 ##
1935    320 ##
1940    280 ##
1945    252 ##
1950    215 ##
1960    279 67
1965    202 67
1990    65 27#
1995    58 28#
2000    50 28#
Anm.: Upphörde som tätort 1970. Upphörde som småort 2005.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 # Som småort.

Källor

Noter

  1. ^ Småorter 2005, SCB, 27 maj 2007, s. 79, läs online.
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 februari 2014.
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
  4. ^ Bankvakt.se : Lakaträsk Läst 10 augusti 2015
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 1 
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76 
Bodens kommun i Norrbottens län
DistriktEdefors · Gunnarsbyn · Sävast · ÖverluleåBodens kommuns vapen
TätorterBoden · Harads · Sävast · Trångforsen och Heden · Unbyn · Vittjärv
SmåorterBodträskfors · Brännberg · Buddbyn · Buddbyn (norra delen) · Degerbäcken · Gunnarsbyn · Norra Bredåker · Skogså · Svartbjörsbyn · Svartlå · Sävastnäs · Södra Bredåker · Sörbyn · Österåker
Övriga orterInbyn · Lakaträsk · Maran · Mockträsk · Norra Svartbyn · Norriån · Sandträsk · Vändträsk · Åbergstorp · Överstbyn
Stationer längs Malmbanan
(Narvik –) Riksgränsen – Katterjåkk – Vassijaure – Björkliden – Abisko turiststation – Abisko Ö – Kaisepakte — Kaisaniemi hållplats — Stenbacken — Rensjön — Rautas — Krokvik — Kiruna – Sjisjka — Kaitum — Fjällåsen — Harrå — Håmojokk — Gällivare — Lina älv – Ripats — Nattavaara – Koskivaara – Polcirkeln — Murjek — Lakaträsk — Boden C (– Luleå C)
Observera att den norska delen räknas till Ofotbanen och sträckan Boden-Luleå räknas till Stambanan genom övre Norrland. Däremot går malmtågen hela vägen till Narvik respektive Luleå.
Illustrationsbehov Norrbottens län Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.