Långskepp
I den här artikeln kommer vi att utforska den spännande världen av Långskepp, som har fångat intresset hos många forskare, experter och entusiaster de senaste åren. Från sitt ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Långskepp spelat en betydande roll inom ett brett spektrum av områden, från vetenskap och teknik till populärkultur och politik. På dessa sidor kommer vi att undersöka de många aspekterna av Långskepp, såväl som dess implikationer och perspektiv för framtiden. Förbered dig på att ge dig ut på en gripande och ögonöppnande resa som kommer att utmana din förståelse av Långskepp och leda dig att fundera över dess betydelse i dagens värld. .
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Långskepp, även kallat drakskepp (fornnordiska: dreki), var en typ av vikingaskepp som primärt avsågs som stridsfartyg. De var enmastade, mycket långsmala fartyg med höga stävar och var byggda enligt klinktekniken. De karaktäriseras av sina sidoroder, råsegel och vid stridssammanhang, löstagbara snidade drakhuvud och svans i för och akter, samt sköldar längs relingen. Förutom segel var de även försedda med flera roddarbänkar för att effektivt kunna förse skeppet med drivkraft från åror, med eller utan segel.
Denna förenklade bild har kompletterats av arkeologiska fynd som ger en mer nyanserad bild av mycket skickligt byggda fartyg, vilka bidragit mycket till sjöfartens utveckling. Skeppen var öppna och odäckade. Långskeppens era var från 700-talet till 1200-talet. Det verkar att ha funnits också en annan typ av krigsskepp, snäcka. Ett av de mer berömda långskeppen kallades enligt sagorna Ormen Långe.
De viktigaste fynden av vikingaskepp är Osebergs- och Gokstadsskeppet, hittade i norska gravhögar, och de fem fartyg som hittades i Roskildefjorden på 1960-talet. Ett av de sistnämnda var ett långskepp och en rekonstruktion av det sjösattes hösten 2004 för att sommaren 2007 segla till Irland (se Havhingsten fra Glendalough).
Sedan länge har det varit känt att vikingaskeppen var sjödugliga och välseglande. Havhingsten bekräftar att man gott kan kryssa med ett långskepp. Också med revat segel var seglingsegenskaperna goda. Att kryssa i hög sjö är ändå långsamt och påfrestande för både skepp och besättning, varför man hellre väntar på lämplig vind.
.jpg)
Långskeppen har en stor besättning i förhållande till hur mycket last de kan bära: på Havhingsten räknade man med att kunna föra mat och vatten för ungefär fem dagar, alltför litet för långa resor över öppet hav. Utrymmet för folk utöver den egentliga besättningen är också mycket begränsat.
Kommentarer
- ^ Ett missförstånd gällande seglens form ledde till att man tidigare underskattade kryssningsegenskaperna.
Se även
- Äskekärrskeppet
- Gokstadsskeppet
- Osebergsskeppet
- Ladbyskibet
- Ormen Långe
- Havhingsten fra Glendalough
- Knarr
- Vidfamne
- Råsegel
- Vikingatiden
- Vikingatidens skepp
- Sigrid Storråda
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör långskepp.
Wiktionary har ett uppslag om långskepp.- Hur ett långskepp var konstruerat - ”Skuldelev 2” i Vikingeskibshallen i Roskilde.
- Bilder von den Wikingerschiff-Nachbauten im Museum Roskilde
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||
