Körsbärsträdgården

I dagens värld är Körsbärsträdgården ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Med sin ökande relevans i det moderna samhället har Körsbärsträdgården blivit en viktig diskussionspunkt inom olika sfärer. Inom både akademi och underhållning har intresset och uppmärksamheten för Körsbärsträdgården ökat. Allt eftersom åren går har Körsbärsträdgården visat sig vara ett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion, som utmanar gemensamma uppfattningar och uppmuntrar till nya idéer. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Körsbärsträdgården på vårt samhälle och diskutera dess relevans idag.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Körsbärsträdgården
Körsbärsträdgården
OriginaltitelVisjnjovyj sad
ManusAnton Tjechov
MiljöKejsardömet Ryssland Ryssland
Premiär17 januari 1904
PlatsKonstnärliga teatern, Moskva, Kejsardömet Ryssland Ryssland
OriginalspråkRyska

Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад eller Visjnjovyj sad på ryska) är den ryske dramatikern Anton Tjechovs sista pjäs.[1] Den hade premiär 1904.[2][3]

Handling

Pjäsen handlar om Ranevskaja, en aristokratisk ryska och hennes familj som återvänder till familjens belånade gods alldeles innan det ska auktioneras bort som betalning för lånen. Till godset hör också en stor och berömd trädgård med körsbärsträd.

Familjen får under pjäsens gång en möjlighet att rädda kvar körsbärsträdgården och godset intakt genom att sälja det till en nyrik bonde vars far tidigare varit anställd hos familjen. Genom att också gifta bort en av döttrarna i familjen med den nyrika bonden kan godset ändå finnas kvar hos familjen. Men Ranevskaja tror in i det sista att allt skall lösa sig utan att hon behöver förnedra sin aristokratiska bakgrund genom att låta en tidigare underlydande ta över hennes fädernesgods. Så slutar pjäsen med att familjen lämnar godset medan körsbärsträden huggs ner. Pjäsen speglar i miniatyr de globala sociala förändringar som kom vid 1900-talets början såsom medelklassens ökade status och aristokratins minskade inflytande.

Första akten börjar i maj när körsbärsträden i Ranevskajas trädgård blommar.

Roller

  • Fru Ranevskaja
  • Anja - hennes dotter, 17 år
  • Varja - hennes adopterade dotter, 27 år
  • Leonid Gajev - Ranevskajas broder
  • Lopachin - en köpman, tidigare livegen bonde
  • Peter "Petia" Trofimov - en student, runt 29 år
  • Simeonov-Pishchik - en markägare och aristokrat
  • Charlotta Ivanovna - Anjas guvernant
  • Jepichodov - bokhållare
  • Dunjasha - piga
  • Firs - betjänt, 87 år
  • Jasha - en ung betjänt
  • En främling
  • Stationskarl, postkontorstjänstemän, gäster, betjänter, etc.

Kända uppsättningar

Globe icon
 Detta avsnitt anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv.
Motivering: Nästan uteslutande svenska uppsättningar.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2012-06)

Filmatiseringar i urval

Referenser

  1. ^ ”Anton Tjechov - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anton-tjechov. Läst 4 april 2023. 
  2. ^ ”Körsbärsträdgården - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6rsb%C3%A4rstr%C3%A4dg%C3%A5rden. Läst 4 april 2023. 
  3. ^ ”The Cherry Orchard, a Curtainup off-Broadway premierereview”. www.curtainup.com. http://www.curtainup.com/cherryorchardcsc11.html. Läst 4 april 2023. 

Externa länkar

Auktoritetsdata