Kyrillos av Alexandria
I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Kyrillos av Alexandria på det samtida samhället. Kyrillos av Alexandria har varit föremål för debatt och studier i åratal, och dess inflytande resonerar inom alla områden av det moderna livet. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Kyrillos av Alexandria och dess relevans idag. Från dess inverkan på populärkulturen till dess implikationer på den globala ekonomin, fortsätter Kyrillos av Alexandria att vara ett ämne av intresse för akademiker, experter och allmänheten. Genom hela den här artikeln kommer vi att utforska de implikationer och utmaningar som Kyrillos av Alexandria utgör i dagens värld, vilket ger nya perspektiv och reflektioner kring detta fenomen.
| Kyrillos | |
 Kyrillos av Alexandria | |
| Biskop, kyrkofader, kyrkolärare | |
|---|---|
| Född | 376 Theodosios, nära Al-Mahalla al-Kubra, Egypten |
| Död | 27 juni 444 |
| Vördas inom | Ortodoxa kyrkor, orientalisk-ortodoxa kyrkan |
| Förklarad kyrkolärare | 28 juni 1883 av Leo XIII |
| Helgondag | Romersk-katolska kyrkan 27 juni Ortodoxa kyrkor 18 januari och 9 juni |
| Attribut | Klädd som biskop, ofta med papyrusrulle i ena handen och den andra höjd till välsignelse |
Kyrillos av Alexandria, "Trons pelare", född 376, död 27 juni 444, var patriark av Alexandria. Han vördas som helgon i Romersk-katolska kyrkan, de orientaliskt ortodoxa kyrkorna, och östortodoxa kyrkorna. År 1883 utsågs han till kyrkolärare av påve Leo XIII.
Biografi
År 412 valdes Kyrillos enhälligt till patriark av Alexandria, en post hans morbroder Theophilos av Alexandria tidigare beklätt. Som patriark erkände Kyrillos aldrig någon annan regel än dem han lärt av kyrkans äldsta fäder.
Markusliturgin, som den koptisk-ortodoxa kyrkan använder, är nedtecknad av Kyrillos. Liturgin ska enligt traditionen ha förmedlats muntligt från evangelisten Markus.
Kyrillos började genast som nytillträdd patriark i Alexandria att förfölja de kätterska kristna sekterna, hedningarna och framförallt judarna, vid ett tillfälle brändes stadens synagogor ner, vilket kan ha skett på Kyrillos uppmuntran. Han förde en maktkamp med den statlige prokonsulen Orestes i Alexandria vilket var ett uttryck för vilket inflytande den kristna kyrkan skulle ha i den romerska staten. Vid ett tillfälle överfölls prokonsuln av ett femtiotal munkar som kastade stenar mot dennes bärstol, hans livvakter flydde men stadens befolkning kom till hans undsättning, och i tumultet omkom en av munkarna. Istället för att fördöma attacken hyllade Kyrillos den avlidne munken som martyr.
Mordet på Hypatia
Den kvinnliga filosofen och matematikern Hypatia hade utövat stort inflytande på Orestes som också använde sig av henne för att få folkets stöd då hon var populär, och enligt kyrkans sätt att se på saken var det hon som stod i vägen för en försoning mellan stadens andlige ledare patriarken Kyrillos och stadens världslige ledare Orestes. En dag 415 e.Kr. när hon var på väg hem överfölls hon av en samling munkar som släpade iväg henne och mördade henne efter en grym tortyr. Kyrillos anses av många ha hetsat mot Hypatia och hennes undervisning, men det finns inga bevis för att han skulle medvetet ha uppmanat sina anhängare till mordet.
Han har även blivit känd för sin kamp mot nestorianismen vid konciliet i Efesus 431.
Bland Kyrillos skrifliga verk finns motskriften Mot Julianus, som är ett svar på kejsar Julianus Apostatas polemiska antikristna essä Mot galiléerna.
Källor
- ”Saint Cyril of Alexandria”. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Saint-Cyril-of-Alexandria. Läst 13 februari 2017.
- ”St. Cyril of Alexandria”. Catholic Encyclopedia. New Advent. http://www.newadvent.org/cathen/04592b.htm. Läst 13 februari 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kyrillos av Alexandria.
| ||||||||