Kragagam
I dagens värld har Kragagam blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Kragagam fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten, och genererat intensiv debatt och oändliga diskussioner kring dess implikationer, tillämpningar och konsekvenser. Oavsett om det beror på dess inverkan på teknik, ekonomi, kultur eller politik, fortsätter Kragagam att vara föremål för studier och analys, vilket väcker ett växande intresse och uppmärksammar olika aktörer och sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kragagam, dess utmaningar, möjligheter och möjliga återverkningar, i syfte att belysa dess betydelse och bidra till förståelsen av dess omfattning och innebörd idag.
| Kragagam Status i världen: Livskraftig (lc) | |
 Chlamydosaurus kingii | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Underklass | Diapsider Diapsida |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Underordning | Ödlor Lacertilia |
| Familj | Agamer Agamidae |
| Släkte | Chlamydosaurus |
| Art | Kragagam C. kingii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chlamydosaurus kingii | |
| Auktor | Gray, 1827 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kragagamen (Chlamydosaurus kingii) är en art i familjen agamer, som lever i norra Australien och den sydliga delen av Nya Guinea.
Ödlan är känd för sin stora hudflik runt nacken. Kragen ligger vanligen nedfälld, men vid parningsuppvaktningen eller när den blir hotad fäller den ut kragen, samtidigt som den spärrar upp sitt gula gap. Detta ska skrämma iväg angripare. Kragagamen är även bekant för att då och då resa sig och springa på bakbenen. Kragagamen väger 500 gram. Den har väldigt små men vassa tänder, som är perfekta när den fångar sitt byte.
Arten når i genomsnitt en längd av 85 centimeter. Kroppsfärgen är allmänt grågrön och på svansen förekommer flera tvärband samt en mörkgrå spets. Honor är med en vikt av cirka 400 gram tydlig mindre än hanar som väger ungefär 870 gram.
Detta djur är dagaktiv men det vilar även på dagen längre tider på trädstammar eller grenar. Kragagamen är aktivare under regntiden och den föredrar under denna tid mindre träd som viloplatser. Födan utgörs främst av ryggradslösa djur som insekter men ibland har arten små däggdjur som byten. Fortplantningstiden sträcker sig från oktober eller november till februari eller mars (regntid). Efter parningen lägger honan 4 till 13 ägg som kläcks efter ungefär 70 dagar. Nästet är en fördjupning i marken och nästets kanter fodras med gräs och löv.
Kragagamen betraktas som symbol för Australien, där den är det mest kända kräldjuret. De finns avbildade på australiensiska valutan och på frimärken.
Förr i tiden kallades kragagamen för draködla på svenska, men detta är numera förbehållet släktet Draco.
Referenser
- ^ O'Shea, M., Allison, A., Tallowin, O., Wilson, S. & Melville, J. 2017 Chlamydosaurus kingii . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 18 augusti 2019.
- ^ Crummenerl et al. (2002). ”Kragenechse” (på tyska). Reptilien und Amphibien. TESSLOFF Verlag. sid. 44-45
- ^ M. Savage (2001). ”Frilled Lizard” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Chlamydosaurus_kingii/. Läst 7 juni 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kragagam.
|