I dagens värld har Konklaven 2013 fått stor betydelse och intresse och genererat många diskussioner och forskning inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Konklaven 2013 avsevärt påverkat samhället, ekonomin, kulturen och vetenskapen, bland andra aspekter. Under åren har Konklaven 2013 utvecklats och anpassats till de olika behoven och kraven i det aktuella sammanhanget, och spelat en avgörande roll i utvecklingen och omvandlingen av olika sektorer. Det är därför det är relevant att noggrant analysera och förstå effekten och omfattningen av Konklaven 2013 idag, såväl som dess framtida implikationer.
![]() | |
Datum | 12 mars - 13 mars |
Plats | Sixtinska kapellet, Apostoliska palatset, Vatikanen |
Dekan | Angelo Sodano |
Vicedekan | Roger Etchegaray |
Camerlengo | Tarcisio Bertone |
Kardinalprotodiakon | Jean-Louis Tauran |
Röstomgångar | 5 |
Vald till påve | Franciskus (Jorge Mario Bergoglio) |
Konklaven 2013 inleddes den 12 mars för att välja en ny påve med anledning av Benedictus XVI:s avgång den 28 februari 2013.
En formell inbjudan till konklaven utfärdades den 1 mars. Vid tillfället för konklaven fanns 117 röstberättigade kardinaler (kardinaler över 80 år är ej röstberättigade). Av dessa valde två att inte delta (Julius Darmaatmadja från Indonesien och Keith O'Brien från Skottland). Den gällande valproceduren fastställdes av Johannes Paulus II i den apostoliska konstitutionen Universi Dominici Gregis 1996.
Konklaven började den 12 mars och för att bli vald till påve behövde en kandidat två tredjedelars majoritet (77 röster). På kvällen den 13 mars var röken från Sixtinska kapellets skorsten vit, vilket signalerade att en ny påve valts. Kardinal Jorge Mario Bergoglio från Argentina valdes efter den femte omröstningen till Katolska kyrkans 266:e påve, Franciskus. Han är den förste påven från Latinamerika.
|