Kapteyns stjärna
I dagens värld har Kapteyns stjärna blivit ett ämne av stor betydelse och relevans. Dess inverkan täcker olika områden och sektorer, från ekonomi till politik, genom teknik och samhället i allmänhet. Intresset för Kapteyns stjärna har ökat de senaste åren, vilket har väckt nyfikenhet och uppmärksamhet hos ett brett spektrum av människor. Det är viktigt att förstå och på djupet analysera allt relaterat till Kapteyns stjärna, dess ursprung, utveckling, implikationer och eventuella framtida utmaningar. I den här artikeln kommer vi att uttömmande utforska detta fascinerande ämne, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad översikt av Kapteyns stjärna, så att läsare kan utöka sin kunskap och bättre förstå betydelsen av detta fenomen idag.
- För andra betydelser, se Kapteyn.
| Kapteyns stjärna | |
 Kapteyns stjärna i jämförelse med solen, Jupiter och jorden. | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Stjärnbild | Målaren |
| Rektascension | 05t 11m 40,58s |
| Deklination | −45° 01′ 06,29″ |
| Skenbar magnitud () | +8,9 (maximum), 9,22 (minimum) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | adM1.0 |
| U–B | +1,21 |
| B–V | +1,57 |
| Variabeltyp | Roterande variabel (BY) |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 245,19±0,1 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 6505,08±0,98 mas/år Dek.: -5730,84±0,96 mas/år |
| Parallax () | 255,66±0,91 mas |
| Avstånd | 12,76±0,05 lå (3,91±0,01 pc) |
| Absolut magnitud () | 10,89 |
| Detaljer | |
| Massa | 0,274 M☉ |
| Radie | 0,291 ± 0,025 R☉ |
| Temperatur | 3570 K |
| Metallicitet | -0,99±0,04 (Fe/H) |
| Andra beteckningar | |
| VZ Pictoris, GJ 191, LHS 29, PM 05097-4500, AC2000 3505363, GSC 07594-01580, LTT 2200, SAO 217223, CD-45 1841, GSC 08078-01749, 2MASS J05114046-4501051, TYC 8078-1749-1, Ci 20 319, HD 33793, UBV 4985, CPC 0 2725, HIC 24186, UBV M 10717, CPD-44 612, HIP 24186, Zkh 69, GC 6369, IRAS 05100-4502, NLTT 14668, RHG95 887, GCRV 3085, JP11 1005, PLX 1181, GEN# +1.00033793, LFT 395, PLX 1181.00 | |
Kapteyns stjärna, eller VZ Pictoris, har sitt namn efter upptäckaren, den nederländske astronomen Jacobus Kapteyn. Denne upptäckte stjärnan år 1897 och noterade att den rör sig i motsatt riktning mot alla andra stjärnor i solens grannskap. Den färdas snabbt över himlavalvet och tillryggalägger en måndiameter på cirka 200 år. Det var vid upptäckten den stjärna som hade den högsta observerade verkliga hastigheten inom Vintergatan. Idag ligger den på andra plats efter Barnards stjärna.
Kapteyns stjärna är en röd (klass M) subdvärg i huvudserien. Den ligger 12,76 ljusår bort i stjärnbilden Målaren. Med den skenbara ljusstyrkan 9 går den att se med en enklare kikare. Det är en roterande variabel av BY Draconis-typ.
Planeter
2014 fastslogs att stjärnan har åtminstone två planeter, Kapteyn b och Kapteyn c. Kapteyn b är den äldsta kända planeten som kan hysa liv, och uppskattas till en ålder av 11 miljarder år.
Referenser
Noter
- ^ ”Basic data: NAME Kapteyn’s Star – Variable Star of BY Dra type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=S+Cep&submit=SIMBAD+search. Läst 1 maj 2016.
- ^ ”VZ Pic” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26377. Läst 1 maj 2016.
- ^ Samus N.N., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. med flera. ”General Catalogue of Variable Stars, 4th Edition, Volumes I-III” (på engelska). http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=VZ+Pic. Läst 1 maj 2016.
- ^ http://www.solstation.com/stars/kapteyns.htm
- ^ ”Målaren”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5laren. Läst 1 maj 2016.
- ^ H. F. Ullman (2008) (på engelska). Astronomica. Millennium House Pty Ltd, Australien. sid. 430. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ^ Guillem Anglada-Escudé, Pamela Arriagada, Mikko Tuomi, Mathias Zechmeister (2014). ”Two planets around Kapteyn's star : a cold and a temperate super-Earth orbiting the nearest halo red-dwarf” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters 443 (1): sid. L89-L93. doi:. http://mnrasl.oxfordjournals.org/content/443/1/L89. Läst 1 maj 2016.
| ||||||||||||||||
