Küselska huset
I dagens värld har Küselska huset blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess betydelse för personlig utveckling, har Küselska huset fångat uppmärksamheten hos en bred publik. När vi fortsätter att gå framåt in i 2000-talet verkar intresset och nyfikenheten för Küselska huset bara öka, vilket leder till att vi utforskar och förstår alla aspekter relaterade till detta ämne ytterligare. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Küselska huset, analysera dess relevans i olika sammanhang och utforska dess inverkan idag.
Küselska huset, också kallat Eliaesonska huset är en byggnad i kvarteret Argus vid Skeppsbron 40 i Gamla stan och ligger granne med Tullhuset i samma kvarter.
Huset uppfördes 1701 efter ritningar av arkitekt Nicodemus Tessin d.y. Byggherre och beställare var grosshandlaren Roland Eliaeson, som räknades till Stockholms rikaste män vid 1600-talets slut. Vid 1700-talets mitt köptes fastigheten av Carl Gottfried Küsel, son till grosshandlaren Simon Fredrik Küsel. På C.G. Küsels tid hade företaget Küsel och Wahrendorff sitt kontor i huset och resten av byggnaden disponerades av Küsel och hans stora familj.
Byggnadens fasader är gestaltade i romersk barock, där pilastrar ger en kraftig vertikalverkan. Den höga bottenvåningen framträder rustik och bryts upp av lisener och fönsteromfattningar samt en cirka två meter hög sockel som är klädd med ljusbrun sandsten. Fasaden i övrigt är avfärgat i ljust gulvit kulör. Takfoten och taklisten går rakt genom attikavåningens fönster som senare utvidgats och integrerats i volutformade takkonsoler. På 1950-talet fanns rumsinteriörer med landskapsmålade väggar kvar. Ursprungligen fanns även barocksal och senare 1700-talsinredningar.
För närvarande (2018) har bland annat ett vandrarhem, Måleriföretagen i Sverige (f.d. Målaremästarna), Glasbranschföreningen och ett par advokatbyråer sina lokaler i denna fastighet.
Küselska huset användes mellan 1992 och 2002 i SVT-såpan Rederiet, som "kuliss" för familjen Dahléns huvudkontor.
Källor
- Ohlmarks, Åke; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren (1953). Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift. Stockholm: Förlagsaktiebolaget Boken. sid. 502-503. Libris 1445167
- Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) . Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Küselska huset.
| |||||||||||||||||||||||
