Med tidens gång har Jungfrun, Gotland blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Fler och fler människor söker information om Jungfrun, Gotland, antingen av personligt intresse eller av behovet av att vara medveten om den senaste utvecklingen inom detta område. Jungfrun, Gotland har varit föremål för många studier och undersökningar som har gett överraskande resultat, vilket väckt intresset hos både experter och hobbyister. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Jungfrun, Gotland, dess inverkan på våra liv och den avgörande roll den spelar inom olika områden.
Jungfrun, Gotland Naturreservat | |
![]() Rauken Jungfrun i Lickershamn | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Region Gotland[1] |
Area | 11,76 hektar[1] |
- därav vatten | 0,102 hektar[2] |
Inrättat | 22 december 1930[1] |
Läge | |
Jungfrun, Gotland | |
Utsträckning | |
![]() | |
Koordinat | 57°49′45″N 18°30′09″Ö / 57.829083°N 18.502628°Ö |
Koder, länkar, kartor | |
IUCN- kategori | IUCN-kategori III: Naturmonument[1] |
NVR-id | 2000121[1] (karta) |
WDPA-id | 152071 (karta) |
Förvaltare | Länsstyrelsen i Gotlands län[1] |
Redigera Wikidata |
Jungfrun är en rauk på Jungfruklint och ett naturreservat som omfattar klintkanten och stranden längs en 400 meter lång kuststräcka där rauken är belägen, ungefär 600 meter från Lickershamn. Naturreservatet bildades 1930.
Jungfrun har troligen fått sitt namn av sin likhet med en kvinna stående vid klintkanten, men är också kopplad till en dramatisk sägen om "Likair den vise"s dotter, återberättad av John Nihlén i Sagornas ö.
Jungfrun står längst ut på klintkanten och är 11 meter hög, med ytterligare 14 meter ner till havsytan. Rauken, liksom klintkanten några meter ned, består av revkalksten, därunder möter märgelsten. Ytterligare en bit inåt landet möter ännu en klintkant av lagrad kalksten. På klapperstensstranden växer bestånd av purpurknipprot. I strandkanten sipprar vatten fram ur de porösare märgellagren. Kalkslam har avlagrat sig i den där växande mossan och kapslat in den. På så vis har ett flera decimeter tjockt lager av så kallad kalktuff bildats. Invid källan förekommer flera källkärrväxter som majviva, fjälltätört och kärrlilja.