I dagens värld är Jag är nyfiken – en film i blått ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både på den professionella och den personliga sfären har Jag är nyfiken – en film i blått genererat debatter, diskussioner och djupa reflektioner kring dess påverkan på samhället. I takt med att teknologin och globaliseringen går framåt har Jag är nyfiken – en film i blått blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från ekonomi till politik, kultur och psykologi. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jag är nyfiken – en film i blått och dess inflytande på våra liv, såväl som de framtida konsekvenser det kan ha.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Jag är nyfiken – en film i blått (Jag är nyfiken – en film i blått) | |
Regissör | Vilgot Sjöman, Bertil Sandgren |
---|---|
Producent | Lena Malmsjö, Göran Lindgren |
Manus | Vilgot Sjöman |
Skådespelare | Börje Ahlstedt, Lena Nyman, Vilgot Sjöman, Peter Lindgren, Marie Göranzon, m.fl. |
Originalmusik | Bengt Ernryd |
Fotograf | Peter Wester |
Klippning | Wic' Kjellin Carl-Olov Skeppstedt |
Produktionsbolag | Sandrews |
Distribution | Sandrews |
Premiär | 11 mars 1968 |
Speltid | 107 minuter |
Land | Sverige |
Språk | svenska |
Föregångare | Jag är nyfiken – en film i gult |
IMDb SFDb Elonet |
Jag är nyfiken – en film i blått[1] (populärt även kallad Jag är nyfiken – blå eller Jag är nyfiken blå) är en svensk samhällsfilm med erotiska inslag från 1968 i regi och med manus av Vilgot Sjöman. Filmen är en uppföljare till Jag är nyfiken – en film i gult.
Filmen gavs ut på DVD 2008.