J.B.S. Haldane

I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet J.B.S. Haldane, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att ta upp dess många aspekter och dess inverkan på samhället. Genom en uttömmande och rigorös analys försöker vi belysa olika aspekter relaterade till J.B.S. Haldane, tillhandahålla värdefull information och olika perspektiv för att berika kunskapen hos våra läsare. Genom att exponera data, vittnesmål och relevanta studier strävar vi efter att erbjuda en komplett och objektiv vision som gör att vi kan förstå vikten av J.B.S. Haldane i olika sammanhang och situationer.

J.B.S. Haldane
J.B.S. Haldane, 1914.
Född5 november 1892[1][2][3]
Oxford[4]
Död1 december 1964[4][1][2] (72 år)
Bhubaneswar[4], Indien
Medborgare iStorbritannien och Indien
Utbildad vidDragon School
Oxfords universitet
SysselsättningBiolog[5], biokemist, universitetslärare, fysiolog, genetiker, filosof[6]
ArbetsgivareUniversity College London
Noterbara verkpopulationsgenetik
MakaCharlotte Haldane
(g. 1926–1945)[7]
Helen Spurway
(g. 1946–)[8]
FöräldrarJohn Scott Haldane[7]
Louisa Kathleen Trotter[9][7]
Utmärkelser
Balymedaljen (1913)
Croonian Medal and Lecture (1946)
Hedersdoktor vid Sorbonne (1947)[10][11]
Darwinmedaljen (1952)[12]
Hedersdoktor vid Universitetet i Poitiers (1958)[13]
Darwin–Wallace-medaljen (1958)[14]
Kimbers genetikpris (1961)
Hedersdoktor vid Universitetet i Groningen
Redigera Wikidata

J.B.S. Haldane (John Burdon Sanderson Haldane), född 5 november 1892, död 1 december 1964, var en brittisk genetiker och evolutionsbiolog. Han var son till John Scott Haldane.

Pendang till Haldanes "En omåttlig kärlek till skalbaggar" på Oxfords naturhistoriska universitetsmuseum.

Tillsammans med Ronald Fisher och Sewall Wright var han en av populationsgenetikens grundare. Den vanligaste härledningen av Michaelis-Mentens ekvation idag gjordes ursprungligen av Haldane och G. E. Briggs 1925. Haldane skrev också flera populärvetenskapliga böcker, såsom The Causes of Evolution (1934).

Haldane var marxist och medlem i det nu upplösta Communist Party of Great Britain mellan 1942 och 1950. Han vidhöll dock sin uppskattning av Josef Stalin och hans värv fram till sin död.

På svenska finns Daedalus och Icarus eller Vetenskapen och framtiden, skriven ihop med Bertrand Russell (svensk översättning av August Carr, Geber, 1924).

Berömda citat

  • När teologer frågade honom vad man kan härleda ur Skaparens hjärna från Hans skapelse, svarade Haldane "En omåttlig kärlek till skalbaggar."[15] (Han syftade på det faktum att 400 000 skalbaggarter var upptäckta.)

Se även

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/J-B-S-Haldanetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ft8mtc, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p31106.htm#i311051, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Холдейн Джон Бёрдон Сандерсон”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 133287, läst: 1 april 2021.
  6. ^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.
  7. ^ Kindred Britain, läs online.
  8. ^ The Peerage person-ID: p31106.htm#i311051, läst: 7 augusti 2020.
  9. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
  10. ^ Jérôme Fenoglio (red.), Onze nouveaux docteurs "honoris causa" de l'université de Paris, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 8 december 1947, s. 4 .
  11. ^ L'Information universitaire, 10 oktober 1947, läs online .
  12. ^ läs online, docs.google.com , ”In recognition of his initiation of the modern phase of the study of the evolution of living populations.”.
  13. ^ läs online, Internet Archive .
  14. ^ The Darwin-Wallace Medal, Linnean Society of London, läs onlineläs online, läst: 27 december 2018.
  15. ^ Hutchinson, G. Evelyn (13 april 1959). ”Homage to Santa Rosalia or Why Are There So Many Kinds of Animals?”. The American Naturalist "93" (870): ss. 145–159. doi:10.1086/282070. http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(195905/06)93%3A870%3C145%3AHTSROW%3E2.0.CO;2-D. 
Auktoritetsdata