I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Histondeacetylas. Från dess påverkan på samhället till dess olika tillämpningar idag har Histondeacetylas blivit ett ämne av intresse och relevans inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att analysera dess utveckling över tiden, dess inflytande på populärkulturen, såväl som dess betydelse inom det vetenskapliga och tekniska området. Följ med oss på denna upptäckts- och läranderesa, där vi kommer att utforska alla relevanta aspekter av Histondeacetylas och dess inverkan på dagens värld.
Histondeacetylas eller HDAC är en klass av enzymer som tar bort acetylgrupper från histoners ε-N-acetyl-lysinrester. Detta gör histonen mer benägen att binda till DNA:t, vilket gör kromatinstrukturen mindre lucker och mindre tillgänglig för transkription. Deacetylering öppnar även upp möjligheten till metylering på ε-N-lysin-positionen, vilket gör att histonen binder ännu hårdare till DNA:t.
HDACs är klassificerade enligt fyra klasser beroende på sekvenslikhet och organisation av dess domäner:
Alla HDAC:er utom klass III innehåller zink och anses därför vara zinkberoende HDAC:s.
Flera antiepileptika hämmar HDAC:s, valproinsyra är ett sådant läkemedel. HDAC:ar påverkar inte bara acetyleringen av histoner, utan även på en stor mängd andra enzymer och proteiner. På så vis reglerar HDAC även dessa proteiners aktivitet.
Histondeacetylashämmare har dessutom visat sig kunna påverka transkriptionen av proapoptotiska gener. Genom att ge läkemedel som hämmar HDAC:s har man kunnat påverka överlevnaden bland annat vid svår blodförlust på grund av blödning.