I följande artikel kommer vi att utforska i detalj Henry Eriksson, ett relevant ämne som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Genom åren har Henry Eriksson varit föremål för debatt, studier och analys, och genererat oändlig forskning och motstridiga åsikter. Dess betydelse och inverkan på det moderna samhället gör det till ett ämne som är värt att utforska och reflektera över. Genom den här artikeln kommer vi att försöka förstå vad Henry Eriksson är, vad dess implikationer är och hur det kan påverka olika aspekter av vårt dagliga liv.
Henry Eriksson | ||
![]() Henry Eriksson. | ||
Friidrott | ||
![]() | ||
---|---|---|
Guld | London 1948 | 1500 meter |
Svenska mästerskap | ||
Silver | 1946 | 1 500 meter |
Silver | 1947 | 1 500 meter |
Guld | 1948 | 1 500 meter |
Brons | 1946 | Terränglöpning 4 km |
Brons | 1947 | Terränglöpning 4 km |
Guld | 1946 | Terränglöpning 4 km lagtävling |
Guld | 1947 | Terränglöpning 4 km lagtävling |
Guld | 1948 | Terränglöpning 4 km lagtävling |
Knut Henry Eriksson, född 23 januari 1920 i Folkärna församling, Kopparbergs län, död 8 januari 2000 i Gävle Tomas församling, Gävleborgs län, var en svensk friidrottare i löpning.
Eriksson tävlade för Gefle IF. Han var en av de tre som tände den olympiska elden vid Stockholmsdelen av OS 1956.
Henry Eriksson är gravsatt på Skogskyrkogården i Gävle.
OS-guld 1948 i grenen 1500 meter löpning.
Henry Eriksson satte åren 1947–1949 tillsammans med Gefle IF:s övriga brandmän (Olle Åberg, Gösta Bergkvist och Ingvar Bengtsson) fyra världsrekord på 4 x 1500 meter och 4 x 1 engelsk mil 1947–1949.