Olympiska sommarspelen 1956

Olympiska sommarspelen 1956
Grenar	145 grenar i 17 sporter
Deltagare
Nationer	67
Aktiva	3 184
Män	2 813
Kvinnor	371
Värdskap
Land	Australien Sverige
Ort	Melbourne Stockholm
Arena	Melbourne Cricket Ground Stockholms olympiastadion
Invigning	22 november (Melbourne) 10 juni (Stockholm)
Spelen öppnades av	Brittiske prinsgemålen prins Philip (Melbourne) Sveriges kung Gustaf VI Adolf (Stockholm)
Läste deltagarnas ed	John Landy (Melbourne) Henri St Cyr (Stockholm)
Läste funktionärernas ed	Ej förrän 1972
Elden tändes av	Ron Clarke (Melbourne) Hans Wikne (Stockholm)
Avslutning	8 december (Melbourne) 17 juni (Stockholm)
← Helsingfors 1952 Rom 1960 →

Olympiska sommarspelen 1956 var de sextonde moderna olympiska spelen. Det hölls dels mellan den 22 november och den 8 december 1956 i Melbourne i Australien och dels mellan 10 och 17 juni 1956 i Stockholm i Sverige, där de grenar som ingick i den olympiska ridsporten avgjordes. Anledningen var de australiska karantänbestämmelserna.

• Två bojkotter mot spelen i Melbourne ägde rum:
  • Egypten, Irak och Libanon protesterade mot Israels invasion av Sinai (Suezkrisen).
  • Nederländerna, Schweiz och Spanien protesterade mot Sovjets invasion i Ungern.
• Väst- och Östtyskland ställde upp med ett gemensamt lag för spelen.
• Ungraren László Papp blev förste boxaren att vinna tre OS-guld.
• I tyngdlyftningens tungviktsklass lyfte Paul Anderson (USA) och Humberto Selvetti (Argentina) lika mycket totalt - 500 kg. Anderson fick OS-guld eftersom han vägde minst (137,9 kg). Argentinaren Selvetti vägde nämligen 143,5 kg.
• Vattenpolomatchen mellan Ungern och Sovjet urartade totalt och domaren Sam Zuckerman fick i förtid avbryta matchen, som Ungern vann med 4-0. Vid prisutdelningen började publiken bua när de sovjetiska spelarna skulle få sina bronsmedaljer. Den ungerske lagkaptenen vände sig då mot sovjetspelarna och började applådera. Hans lagkamrater gjorde samma sak, varefter publiken tystnade.
• I Stockholm försvarade den svenska dressyrryttaren Henri St Cyr sitt guld från 1952. Även denna gång kom danskan Lis Hartel tvåa.

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	Sovjetunionen	37	29	32	98
2	USA	32	25	17	74
3	Australien	13	8	14	35
4	Ungern	9	10	7	26
5	Italien	8	8	9	25
6	Sverige	8	5	6	19
7	Tyskland	6	13	7	26
8	Storbritannien	6	7	11	24
9	Rumänien	5	3	5	13
10	Japan	4	10	5	19

Totalt deltog 72 länder i spelen 1956. Av dessa deltog 67 länder i Melbourne och fem länder deltog endast i Stockholm. Sju länder gjorde sin OS-debut i dessa spel. Dessa länderna var Etiopien, Fiji, Kambodja (deltog endast i tävlingarna i Stockholm), Kenya, Liberia, Malaya, Nordborneo och Uganda. Västtyskland och Östtyskland deltog för första gången med en gemensam OS-trupp som kallades Tysklands förenade lag. Första gången i OS-sammanhangen var det också som Republiken Kina representerades endast av Taiwan.

Fem länder deltog endast vid ryttartävlingarna i Stockholm och inte vid huvudtävlingarna i Melbourne. Egypten deltog inte på grund av Suezkrisen och Nederländerna, Schweiz och Spanien bojkottade spelen i Melbourne på grund av Sovjetunionens invasion av Ungern.

• Stafett 4x100 m
  • USA 39,5 sek

• Spjutkastning
  • Egil Danielsen, Norge 85,71 m

• Stafett 4x100 m
  • Australien 44,5 sek

• Höjdhopp
  • Mildred McDaniel, USA 1,76 m

• Längdhopp
  • Elżbieta Krzesińska, Polen 6,35 m (tang)

• Lagkapp 4x200 m frisim
  • Australien 8.23,6 min

• 100 m frisim
  • Dawn Fraser, Australien 1.02,0 min

• Lagkapp 4x100 m frisim
  • Australien 4.17,1 min

• Olympiska rörelsen
• Officiell rapport
• Wikimedia Commons har media som rör Olympiska sommarspelen 1956.
  Bilder & media

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906 (Inofficiellt) • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 • Franska Alperna 2030 • Salt Lake City 2034 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig