I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Händelser vid vatten, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både forskare, entusiaster och nyfikna. Från början till nutid har Händelser vid vatten spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhälle, kultur och historia. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i dess inverkan, dess implikationer och dess utveckling över tid, för att få en mer fullständig och djupare förståelse av detta spännande ämne. Följ med oss på denna upptäcktsresa och lärande om Händelser vid vatten.
Händelser vid vatten Roman | |
Författare | Kerstin Ekman |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Land | ![]() |
Genre | Deckare |
Utgivningsår | 1993 |
Utmärkelser | Augustpriset (1993) Bästa svenska kriminalroman (1993) Nordiska rådets litteraturpris (1994) |
Händelser vid vatten är en deckare och roman av Kerstin Ekman, utgiven 1993.
Boken utspelar sig i en fiktiv jämtländsk by kallad Svartvattnet, dit en kvinna från Stockholm flyttar med sin dotter för att arbeta som lärare i ett kollektiv som hennes pojkvän tillhör. Detta är en bok som behandlar såväl kärlek som grova mord. Ekman beskriver med sitt poetiska språk hur ett dubbelmord förblir ouppklarat, och hur detta påverkar de bosatta i och runt Svartvattnet. Romanen är en deckare som parallellt också utvecklas till en samhällsskildrande utvecklingsroman, med gott om såväl mytiska och intertextuella paralleller som symboliska och ironiska inslag.[1]
Ekman belönades med Nordiska rådets litteraturpris,[2] Augustpriset och Svenska Deckarakademins pris för denna bok.[3] Då Biblioteket i fokus 1997 anordnade en omröstning om Århundradets svenska böcker kom Händelser vid vatten på 14:e plats. Boken ansågs som den bästa svenska deckaren genom tiderna när Sydsvenska Dagbladet 2012 frågade åttio av landets mest kvalificerade deckarläsare vilken som är tidernas bästa svenska deckare.[4][5]
Boken dramatiserades 2023 av SVT i en dramaserie med samma namn, regisserad av Mikael Marcimain.[6] Den har också sänts som radioföljetong i Sveriges Radio P1, i uppläsning av Rolf Lassgård.[7]