Dīwān över Fursten av Emgión är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det har väckt intresse hos många människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har den genererat ett brett spektrum av åsikter och diskussioner, samt haft inverkan på olika samhällsområden. Dess betydelse ligger i det inflytande det har på människors dagliga liv, såväl som dess potential att generera betydande förändringar i olika aspekter. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och återverkningarna av Dīwān över Fursten av Emgión, i syfte att ge en komplett och berikande analys av detta ämne som är så relevant idag.
| Dīwān över Fursten av Emgión | |
| Författare | Gunnar Ekelöf |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Land | Sverige |
| Förlag för förstautgåvan | Albert Bonniers Förlag |
| Utgivningsår | 1965 |
Dīwān över Fursten av Emgión är en diktsvit från 1965 av den svenske författaren Gunnar Ekelöf. Dikterna är en pastisch på bysantinsk epik. De berättar historien om en kurdisk furste som fängslats och fått ögonen utstuckna, och som söker tröst genom att dyrka en gudinna som representerar intet.
Boken vann Nordiska rådets litteraturpris 1966, med motiveringen att den "finner nya och personliga symboler för upplevelsen av det gudomliga och av lidandet och kärleken som mänskliga grundvillkor". Boken är den första delen i en trilogi, känd som Dīwāntrilogin. Den följdes av Sagan om Fatumeh 1966 och Vägvisare till underjorden 1967.
| |||||||||||