Hällingsjö
I den här artikeln kommer Hällingsjös inverkan på det samtida samhället att utforskas. Sedan dess uppkomst har Hällingsjö väckt kontinuerligt intresse och debatt inom olika områden, vare sig det är inom politik, populärkultur, vetenskap eller i människors vardag. Under åren har Hällingsjö varit föremål för studier och forskning som har försökt förstå dess inflytande på hur vi relaterar, tänker och verkar i världen. Utan tvekan har Hällingsjö varit huvudpersonen i viktiga transformationer, som genererat kontroverser, beundran och reflektioner som positionerar det som ett relevant ämne idag. I den meningen blir det intressant att analysera de olika aspekterna kring Hällingsjö och dess inverkan på det samtida samhället.
| Hällingsjö | |
| Tätort | |
 Hallingsjö
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Härryda kommun |
| Distrikt | Björketorps distrikt |
| Koordinater | 57°37′1″N 12°26′17″Ö / 57.61694°N 12.43806°Ö |
| Area | 99 hektar (2023) |
| Folkmängd | 480 (2023) |
| Befolkningstäthet | 4,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Hällingsjö |
| Tätortskod | T4354 |
| Beb.områdeskod | 1401TB104 (1990–) |
| Geonames | 2708543 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Hällingsjö | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hällingsjö är en tätort i Härryda kommun belägen vid Gingsjön i Björketorps socken.
Historia
Hällingsjö gästgivaregård
Mangårdsbyggnaden på Hällingsjö gästgivaregård uppfördes 1829 som gästgivaregård, med samma planlösning som är kvar än idag. Planen är sexdelad salsbyggnadstyp. Övervåningen påbyggdes troligen på 1860-talet. Grunden är av sprängsten och putsad med tunn puts. Hela stommen är av timmer med trätakstolar, och taket är täckt med enkupigt tegel. Fasaderna är klädda med locklistpanel. Södersidan har dock ett senare tillkommet skikt av masonit under listerna. Fasaderna är vitmålade med oljefärg.
Gästgiverirörelsen lades ned 1914. Även den kaférörelse som följde är nedlagd sedan många år tillbaka.
Hällingsjös racerbana
Några år efter Första världskriget slut började det allt oftare komma bilar på vägarna och i mitten på tjugotalet började en motorklubb i Göteborg att arrangera tävlingar för motorcyklar och i mindre omfattning även bilar i Hällingsjöbacken. Traktens ungdom drog sig då dit redan på lördagskvällen för att titta på träningen som pågick. År 1924 hade mc-klubben samlat ihop 120 deltagare i en backtävling för motorcyklar.
I Göteborgsposten kunde man läsa följande rubrik ”Sveriges hittills största motortävling” och efter tävlingen ”Motorloppen i Hällingsjö en enastående succé”. Dessa backtävlingar var ofta deltävlingar till Svenska motorcykelklubbens race. Loppen gick mellan Göteborg och Landskrona via Hällingsjö, Landvetter och Kungsbacka. I Kungsbacka fick man fylla tanken igen. Dessa tävlingar var uppmärksammade i hela landet! Tävlingarna varade mellan åren 1918 och 1934.
Hällingsjö zoo
Billy Nyqvist startade i mitten av femtiotalet ett djurpark i området Eriksmyst i Hällingsjö. Det hela började med en skara marsvin, höns, fiskar och fåglar. Nyqvist hade ett stort djurintresse och grannarna besökte ofta hans gård för att se djursamlingen. Någon uppmuntrade honom att ta inträde, vilket gav honom idén till att starta en djurpark.
Många av djuren, främst de exotiska, köptes från ett zoo i Hamburg i Tyskland. Lejonet blev den största attraktionen. Det fanns också andra djur som till exempel papegojor, lamadjur, räv, får, getter och en ozelot.
Djurparken byggdes nästan helt och hållet av Nyqvist själv. Djurens områden bestod mestadels av inhägnader och enkla burar. Lejonet, som hade det klassiska namnet Leo, hade en mur runt ett område istället för en bur.
Då Borås djurpark öppnades blev konkurrensen för hård och familjen Nyqvist fick lägga ner sin verksamhet då de inte längre hade råd att utfodra djuren. Parken stängde för gott år 1962. De flesta djuren såldes till ett annat zoo i Vårgårda. Lejonet Leo såldes till en privatperson på Kållandsö.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Hällingsjö 1990–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 265 | 40 | ||
| 1995 | 272 | 41 | ||
| 2000 | 263 | 41 | ||
| 2005 | 261 | 41 | ||
| 2010 | 308 | 43 | ||
| 2015 | 459 | 96 | ||
| 2020 | 499 | 97 | ||
Anm.: Ny tätort 1990. Sammanvuxen med Furuberg 2015.
| ||||
Samhället
I Hällingsjö finns Hällingsjöskolan och Björkängens förskola.
Idrott
Hällingsjö har en fotbollsklubb, IFK Hällingsjö.
Referenser
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ Engman, Anders. (1985 ;). Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. . Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. OCLC 185454056. http://worldcat.org/oclc/185454056. Läst 8 april 2019
- ^ Bland backfräsare i Hällingsjöbacken 1918-1934. : . 2002. Libris 8429674
- ^ Härryda-posten onsdagen den 11/8-04, Maria Lundin.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsning
- Börjesson, G., Magnusson, Åke, & Sahlin, Enar: Björketorps socken, 1997.
- Larsson, Bertil (2010). Bland folk, grosshandlare och qvacksalvare i Björketorps socken och närhet: bygden som järnvägen skapade. . Libris 12194612. ISBN 978-91-631-6307-4 (inb.)
- Johanson, Åke (2006). Förr i tia': mycket från Rävlanda, något från Bollebygd, Hällingsjö och andra byar. Rävlanda: Åke Johanson. Libris 10499502. ISBN 91-631-9347-7 (inb.)
- Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar: vägar och gator i Härryda kommun (1. uppl.). Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 10067713. ISBN 91-970650-1-3 (inb.)
Externa länkar
- Hellingsjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
