Gustaf Persson Banér

Ämnet för Gustaf Persson Banér är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Med ett allt mer fokuserat fokus på vikten av detta ämne är det inte förvånande att studier och forskning om Gustaf Persson Banér är på frammarsch. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället är Gustaf Persson Banér fortfarande ett ämne för debatt och reflektion idag. När vi utforskar detta ämne ytterligare möter vi ett antal perspektiv och åsikter som får oss att ifrågasätta vår egen övertygelse och kunskap om Gustaf Persson Banér. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Gustaf Persson Banér och utforska dess relevans för våra samtida liv.

Gustaf Persson Banér
Titlar
Tidsperiod 1648-1650
Företrädare Åke Ulfsparre
Efterträdare Axel Sparre
Tidsperiod 1651−1689
Tidsperiod 1651−1689
Landshövding i Uppsala län (över Uppland)
Tidsperiod 1654−1656
Företrädare Lars Claesson Fleming
Efterträdare Svante Svantesson Banér
Tidsperiod 1657−1658
General av kavalleriet
Tidsperiod 1658−1663
Tidsperiod 1663−1689
Tidsperiod 1664−1669
Företrädare Gustaf Otto Stenbock
Efterträdare Fabian von Fersen
Militärtjänst
Grad Fältmarskalk
Slag/krig Trettioåriga kriget

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

Personfakta
Personnamn Gustaf Persson Banér
Född 24 augusti 1618
Nationalitet Sverige Sverige
Död 21 januari 1689 (70 år)
Begravd Riddarholmskyrkan, Stockholm
Släkt
Frälse- eller adelsätt Banér
Sätesgård Ekenäs slott, Östergötland
Måstena, Södermanland
Tuna, Österåkers socken, Uppland
Far Peder Gustafsson Banér
Mor Hebbla Fleming
Släktingar Gustaf Adam Banér (kusin)

Gustaf Persson Banér, född 24 augusti 1618, död 21 januari 1689, var en svensk friherre och fältmarskalk. Banér var son till riksrådet Peder Banér och friherrinnan Hebbla Fleming. Gustaf Persson Banér är begravd i Riddarholmskyrkan (Banérska gravkoret) i Stockholm.

Uppdrag

Banér deltog i Trettioåriga kriget och blev 1641 överste men trädde därefter in på den civila banan i och med att han blev landshövding på Gotland 1648. 1651 upphöjdes han till friherre och blev 1652 riksråd och var 1654-1657 landshövding i Uppland. Under Karl X Gustavs danska krig inträdde han på nytt på den militära banan och deltog bland annat vid stormningen av Köpenhamn. 1657 blev han general av kavalleriet och 1663 fältmarskalk. 1664 blev han generalguvernör över Skånska generalguvernementet men verkade inte ha uppskattats på posten och fick lämna den 1669. Förlusten av posten som generalguvernör drabbade Gustaf Banér hårt ekonomisk och i samband med reduktionen blev han helt ruinerad.

1674, då kriget med Danmark var överhängande, anförtroddes Banér försvaret av gränsen mot Norge.

Ägande

Han ägde en del gods i Estland, Ekenäs i Östergötland, Måstena i Södermanland och Tuna i Österåkers socken i Uppland. Banérs ekonomiska ställning underminerades genom en process om gårdar med kusinen Gustaf Adam Banér och förstördes alldeles genom reduktionen.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Banér, 9. Gustaf i Svenska män och kvinnor (1942)
Auktoritetsdata