Gustaf Otto Stenbock

I dagens värld har Gustaf Otto Stenbock blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av människor. Från experter på området till de som precis har börjat utforska detta ämne, Gustaf Otto Stenbock har fångat mångas uppmärksamhet och nyfikenhet. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på det dagliga livet eller dess historiska relevans, är Gustaf Otto Stenbock ett ämne som väcker en mängd olika åsikter och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Gustaf Otto Stenbock, från dess ursprung och utveckling till dess framtida implikationer. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gustaf Otto Stenbock, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.

Gustaf Otto Stenbock
Gustav Otto Stenbock
Porträtterad av David von Krafft
Titlar
Tidsperiod 1651–1685
Tidsperiod 1655–1657
Företrädare Johan Lilliehöök
Efterträdare Simon Grundel-Helmfelt
Tidsperiod 1656–1685
Tidsperiod 1658–1664
Efterträdare Gustaf Persson Banér
Tidsperiod 1660–1680
Företrädare Erik Stenbock
Efterträdare Carl Larsson Sparre
Tidsperiod 1664–1676
Företrädare Carl Gustaf Wrangel
Efterträdare Sig själv
Tidsperiod 1676–1685
Företrädare Sig själv
Efterträdare Hans Wachtmeister
Tidsperiod 1682−1685
Andra titlar Riksråd, universitetskansler, riksdagsledamot, överkommendant, guvernör, hovjunkare
Militärtjänst
Tjänstetid 1631–1685
Grad Fältmarskalk
Slag/krig Trettioåriga kriget

Torstensonska kriget
Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

Skånska kriget

Personfakta
Personnamn Gustaf Otto Stenbock
Född 7 september 1614
Länghems församling, Älvsborgs län, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Död 24 september 1685 (71 år)
Stockholm, Sverige
Begravd Strängnäs domkyrka, Södermanlands län, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Stenbock
Sätesgård Hässelbyholm, Södermanland
Torpa, Västergötland
Ulvsunda slott och Huvudsta gård, Uppland
Vapnö slott, Halland
Far Gustav Eriksson (Stenbock)
Mor Beata Margareta Brahe
Familj
Gift 22 juli 1645
Stockholm, Sverige
Make/maka Brita Horn
Gravvård i Strängnäs domkyrka

Gustaf Otto Stenbock, född 7 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland, död 24 september 1685 i Stockholm, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Biografi

Gustaf Otto Stenbock var son till grevinnan Beata Margareta Brahe och riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Som sjuttonårig gick han ut i det trettioåriga kriget och sårades vid Slaget vid Liepzig 1642. Stenbock blev befordrad till generalmajor 1642. Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör för Skånska generalguvernementet 1658–64. Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 vilket var ett udda val då hans erfarenhet var från slag på land. 1666–1684 tjänstgjorde Stenbock somkansler för Lunds universitet.

Stenbock deltog i det andra danska kriget (1658-1660) som befäl över infanteri. Hans styrka blev besegrad av en överlägsen styrka av danska, tyska och holländska trupper men Stenbock själv lyckades ta sig undan.

Under skånska krigets första år förde Stenbock befälet över en flotta på runt 58 krigsfartyg samt ett antal mindre fartyg. Hans uppgift var att transportera män, utrustning och förråd till dom svenska garnisonerna i Tyskland och att senare söka upp den Danska-Nederländska flottorna och förgöra dom. Stenbock lyckades ej med detta och en kommissorialrätt avsatte Stenbock som riksamiral år 1676, efter att han ansetts ha misslyckas i sitt uppdrag. Reduktionen och förmyndarräfsten drabbade honom hårt. Han blev beordrad att betala 300 000 daler silvermynt för arbetskostnaden på hans hus i Blasieholmen vars bygge han använt kronans båtsmän för att bygga. Stenbock lyckades få ner beloppet till 100 000 daler silvermynt, men hans ekonomi var körd i botten och all hans egendom auktionerades bort.

Familj

Stenbock var först gift med friherrinnan Brita Horn af Åminne, och sedan gift med Christina Catharina De la Gardie (1632–1704), som var dotter till Jakob De la Gardie. Med Brita Horn af Åminne fick han barnen

Med Christina Catharina fick han barnen

  • Birgitta Stenbock,
  • Beata Margareta Stenbock,
  • Erik Gustaf Stenbock,
  • Jakob Stenbock,
  • Hedvig Eleonora Stenbock (1664-1729),
  • Magnus Stenbock
  • Charlotta Maria Stenbock.

Stenbock är begravd i det inre av Strängnäs domkyrka.

Se även

Referenser

  • Adelsvapen
  • Johansson, Björn Axel (1985). Regalskeppet Kronan. Höganäs: Bra Böcker 

Noter

  1. ^ Englund, Peter (2000). Den oövervinnerlige: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 305. ISBN 978-91-7486-999-6. Läst 15 februari 2024 
  2. ^ Höjer 1985, sid. 62.
  3. ^ Isacson, Claes-Göran (2000). Skånska kriget 1675-1679. Historiska media ; Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 12. ISBN 978-91-85873-73-9. Läst 20 oktober 2024 
  4. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  5. ^ Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 273. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 8 oktober 2024 
  6. ^ Eriksson, Ingvar (2007). Karolinen Magnus Eriksson. Atlantis. sid. 18-19. ISBN 978-91-7353-158-0. Läst 25 oktober 2024 
  7. ^ ”Stockholm den 3 May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 3 maj 1686. 

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Carl Gustaf Wrangel 		Sveriges riksamiral
1664–1676 		Efterträdare:
Sig själv
Sveriges översteamiral
Företrädare:
Ingen tidigare innehavare 		Kansler för Lunds universitet
1666–1684 		Efterträdare:
Claes Fleming
Företrädare:
Sig själv
Sveriges riksamiral 		Sveriges översteamiral
1676–1685 		Efterträdare:
Hans Wachtmeister
Sveriges generalamiral


Auktoritetsdata