Gustáv Husák

I den moderna världen har Gustáv Husák blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Gustáv Husák varit föremål för studier och analys av experter inom olika områden. Dess relevans överskrider gränser och kulturer, eftersom dess inflytande märks inom alla områden av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Gustáv Husák, från dess ursprung till dess utveckling idag. Genom en rigorös och detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå betydelsen av Gustáv Husák i dagens samhälle och dess projektion i framtiden.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Gustáv Husák

Gustáv Husák
Förste sekreterare i Tjeckoslovakiska kommunistpartiet
Tid i befattningen
17 april 1969–17 december 1987
Företrädare Alexander Dubček
Efterträdare Miloš Jakeš
Tid i befattningen
29 maj 1975–10 december 1989
Företrädare Ludvík Svoboda
Efterträdare Václav Havel
Född 10 januari 1913
Österrike-Ungern Pozsonyhidegkút i Pozsony, Österrike-Ungern (i nuvarande Slovakien Slovakien)
Död 18 november 1991 (78 år)
Tjeckoslovakien Bratislava, Tjeckoslovakien
Gravplats Dúbravka
Politiskt parti Tjeckoslovakiska kommunistpartiet
Alma mater Comeniusunivertitetet
Yrke Jurist

Gustáv Husák, född 10 januari 1913 i Dúbravka i Bratislava, död 18 november 1991 i Bratislava, var en tjeckoslovakisk (slovakisk) kommunistisk politiker. Han var generalsekreterare för Tjeckoslovakiens kommunistiska parti och landets ledare 1969–1987. Han var även landets president från 1975 till kommunismens fall i Tjeckoslovakien 1989.

Husák uteslöts ur kommunistpartiet och satt i fängelse under 1950-talet, anklagad för borgerlig nationalism. Men Husák rehabiliterades och efter den sovjetiska inmarschen 1968, som gjorde slut på Pragvåren, blev han kommunistledare och senare president. Han avgick från presidentposten den 10 december 1989 när regimen föll efter den så kallade Sammetsrevolutionen i november samma år. Ny president blev Václav Havel.

Källor

Fotnoter

  1. ^ Zendry Svärdkrona (16 oktober 2004). ”Han är Europas sista diktator” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WLRVrr/han-ar-europas-siste-diktator. Läst 22 september 2019. 
  2. ^ Steve Sem-Sandberg (12 januari 2003). ”Tjeckien har sin egen bild av Vaclav Havel” (på svenska). Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/tjeckien-har-sin-egen-bild-av-vaclav-havel. Läst 22 september 2019. 

Externa länkar

Auktoritetsdata