Grottbjörn
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Grottbjörn ur olika perspektiv, med syftet att ge en heltäckande och djupgående vision av detta ämne. Dess ursprung, utveckling, implikationer och möjliga framtidsscenarier kommer att analyseras, liksom dess relevans i dagens samhälle. Olika forskning, studier och expertutlåtanden kommer att granskas för att ge läsaren en fullständig och aktuell förståelse av Grottbjörn. Dessutom kommer konkreta exempel och fallstudier att presenteras för att exemplifiera teoretiska begrepp och främja större förståelse. Vi hoppas att den här artikeln är användbar och intressant för dem som vill fördjupa sina kunskaper om Grottbjörn.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Grottbjörn Status i världen: Förhistorisk | |
 Skelett av en grottbjörn | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Björnar Ursidae |
| Släkte | Ursus |
| Art | Grottbjörn U. spelaeus |
| Vetenskapligt namn | |
| § † Ursus spelaeus | |
| Auktor | Rosenmüller, 1794 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Grottbjörn (Ursus spelaeus) är en utdöd art inom familjen björnar som levde i Europa och norra Afrika under senaste istiden för 25 000 år sedan.[1] Trivialnamnet grottbjörn har den fått då merparten fossil är återfunna i grottor. Det antas att grottbjörnen tillbringade mer tid i grottor än exempelvis brunbjörnen som endast använder dem under vintervilan.
Grottbjörnen var ungefär 30 procent större än en vanlig brunbjörn, och tros till skillnad från denna i huvudsak snarare ha varit växtätare än allätare,[2] bland annat på grundval av reducering eller avsaknad av främre kindtänder, vilket kan ha gjort det lättare att tugga växtlighet.[3] Den kan ha dött ut på grund av att klimatet förändrades vilket medförde att dess huvudföda försvann. Det antas också att den förhistoriska människan kan ha spelat en avgörande roll i grottbjörnens utrotning. Arkeologiska fynd som påminner om altare har hittats i direkt anslutning till björnfossil, vilket antyder att det fanns en grottbjörnsdyrkan hos forntida människor.[4] 1983 fann man lämningar från 140 stycken grottbjörnar i Pestera Ursilor (Björngrottan) i Rumänien.
-
Skalle av grottbjörn.
Se även
Referenser
- ^ Testorf, Martin. ”Grottbjörnen är utdöd men deras DNA finns kvar”. www.nrm.se. Arkiverad från originalet den 28 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200728022936/https://www.nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsnyheter/arkivforskningsnyheter/2018/forskningsnyheter2018/grottbjornenarutdodmenderasdnafinnskvar.9005694.html. Läst 28 juli 2020.
- ^ Bocherens, H., et al. (2006). ”Bears and humans in Chauvet Cave (Vallon-Pont-d’Arc, Ardeche, France): Insights from stable isotopes and radiocarbon dating of bone collagen”. Journal of Human Evolution 50 (3): sid. 370–376. doi:. PMID 16442587.
- ^ "Gli orsi spelèi delle Conturines/ Ursus Spelaeus", Altabadia.it, läst 20-3-2014.
- ^ Paul Jordan. Neanderthal. sid. 109ISBN 0-7509-1934-5
|