Gråmunkeholmen 4

Idag står vi inför ett extremt relevant ämne som har fångat intresset hos miljontals människor runt om i världen. Gråmunkeholmen 4 har skapat en stor debatt och väckt otaliga åsikter och reflektioner i en mängd olika sammanhang och områden. Det är ett ämne som har blivit en grundläggande del av det offentliga samtalet, både i den politiska och kulturella sfären. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i detta ämne, utforska dess implikationer och i detalj analysera dess betydelse i dagens samhälle. I den här artikeln försöker vi belysa Gråmunkeholmen 4 och ta upp olika perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och inverkan på den värld vi lever i.

Norstedtshuset 2007

Gråmunkeholmen 4 är en fastighet på Riddarholmen i centrala Stockholm som består av tre byggnader som utgör ett eget kvarter. Fastigheten domineras av Norstedtshuset som avgränsar kvarteret från Riddarfjärden och centralbron men innehåller också två äldre byggnader som vetter mot Schering Rosenhanes gränd och Tryckerigränd.

Bebyggelse

Fastigheten tillhörde tidigare det Stenbockska palatset som uppfördes på 1640-talet. Palatset köptes 1771 av de förmögne köpmannen Adolf Ludvig Levin som styckade av tomten och sålde palatset. Levin lät på den nya tomten uppföra ett större bostadshus ritat av Erik Palmstedt, kallat Levins villa. Levins hus inköptes 1833 av bokförlaget P.A. Norstedt som 1857 lät uppföra en tryckeribyggnad längs Schering Rosenhanes gränd som ritades av Johan Fredrik Åbom.

Det tredje huset, känt som Norstedtshuset, uppfördes på 1880-talet efter ritningar av Magnus Isaeus.

Hyresgäster

Norstedts förlag finns kvar i fastigheten som hyresgäster. I Levins villa finns idag Domstolsverkets Stockholmskontor.

Bilder

Se även

Referenser

Noter

Källor

Externa länkar