I följande artikel kommer vi att utforska Klarakvarteren på djupet, ett ämne som har genererat stort intresse och debatt på senare tid. Från dess historiska ursprung till dess relevans i dagens samhälle kommer vi att analysera dess inverkan på olika områden och dess inflytande på människors dagliga liv. Genom olika synpunkter och expertutlåtanden försöker vi belysa Klarakvarteren och ge läsaren en komplett och balanserad syn på detta ämne som är så aktuellt idag.
Klara | |
Stadsdel | |
Klarakvarteren februari 2013.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Stockholms kommun |
Stad (tätort) | Stockholm |
Stadsdel | Norrmalm |
Koordinater | 59°19′47″N 18°3′47″Ö / 59.32972°N 18.06306°Ö |
Folkmängd | 1 712 (2009) |
Statistikkod | 10102 |
Klarakvarteren eller Klara är en äldre beteckning på den del av stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm som tidigare utgjorde Klara församling. Klara används alltmer sällan i folkmun. Uttryck som Stockholms city och stadskärnan har tagit över. Namnet avser idag snarare nedre Norrmalm, som hade växt fram efter Klarabranden 1751, innan den omfattande modernisering som Norrmalmsregleringen innebar. Klarakvarteren förknippas även med de så kallade Klarabohemerna.
En vanlig avgränsning för Klarakvarteren är Vasagatan i väster, Kungsgatan i norr, Drottninggatan i öster och Fredsgatan i söder. Fram till och med 1988 existerade Klara församling som omfattade ett större område begränsat av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorg, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö
Fram till 1960-talet låg de flesta av Stockholms dagstidningar i Klara. En anledning var närheten till järnvägen som var en viktig distributionskanal. Större delen av tidningskvarteren revs i samband med Norrmalmsregleringen.