Birger jarl (staty)

Numera är Birger jarl (staty) en mycket viktig fråga som berör människor över hela världen. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället har Birger jarl (staty) varit föremål för debatt och reflektion av både experter och medborgare. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Birger jarl (staty), från dess utveckling över tid till dess relevans idag. Vi kommer också att titta på hur Birger jarl (staty) har påverkat olika aspekter av det dagliga livet, och undersöka möjliga lösningar för att möta de utmaningar som är förknippade med Birger jarl (staty). Genom denna utforskning hoppas vi kunna ge en mer komplett och djupgående bild av Birger jarl (staty) och dess inverkan på det samtida samhället.

Birger jarls staty på Birger jarls torg i bakgrunden ser man Stenbockska palatset.

Birger jarls staty är en staty som avbildar Sveriges jarl och regent Birger jarl. Statyn står på Birger jarls torg på Riddarholmen i Stockholm. Statyn skapades av bildhuggaren Bengt Erland Fogelberg och avtäcktes den 21 oktober 1854.

Historik

Förslaget till att resa en staty över Birger jarl hade kommit redan 1845. Den 12 juli 1845 skrev Bernhard von Beskow i Posttidningen, i samband med att Bengt Erland Fogelberg kom till huvudstaden;

"Då vår berömde landsman, professor Fogelberg, på sin hitresa, besökte Götheborg, emottogs han der med ett uppdrag att, till oförgänglig prydnad för sin födelsestad, utföra en bildstod af stadens grundläggare, Gustaf Adolf den store. Vore det icke Sveriges hufvudstad värdigt att följa ett dylikt föredöme? Äfven Stockholms grundläggare kunde förtjena en minnesstod. Platsen är lätt funnen, t ex. planen framför Riddarholmskyrkan..."

Förslaget blev mottaget med uppskattning och då särskilt av Överståthållaren Jakob Wilhelm Sprengtporten som stödde projektet. Redan den 23 augusti samma år sammanträdde Stockholms borgerskaps femtio äldste då man beslöt att borgerskapet skulle samla in medel som behövdes inom stadens borgerskap. Statyn blev alltså bekostad genom så kallad subskription.

Statyns kommitté

I februari 1847 bildades en kommitté som skulle hålla i insamlingen från allmänheten samt hålla i projektet i övrigt. Kommittén bestod av överintendent Michael Gustaf Anckarsvärd, greve Baltzar von Platen, friherre Bernhard von Beskow, guldsmeden Gustaf Möllenborg samt grosshandlaren Carl David Arfwedson.

Avbildning

Fogelberg mottog uppdraget och skapade den första modellen i Rom. Den skickades sedan till det Kungliga gjuteriet i München, där Ferdinand von Müller göt den i brons. Vikten var omkring 1 700 kg. Från München sändes statyn landsvägen till Amsterdam varifrån den skeppades till Stockholm. Platsen för statyn hade godkänts genom ett Kungligt brev av den 20 januari 1854 och uppresningen på torget gjordes av Stockholms stadsarkitekt Axel Nyström sommaren 1854.

Själva statyn är ca 2,7 m hög. Statyn framställer Birger jarl stående med bägge händerna på svärdet, på vilket även skölden är upphängd. På skölden syns Birger jarls vapen, ett lejon över tre balkar. Han är iklädd hjälm och ringbrynja, över vilken han bär vapenkjortel. Över axlarna bär han en pälsbrämadmantel som knäpps över bröstet med ett spänne.

Statyn står på en piedestal och kolonn ritade av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Dagens kolonn av granit ersatte den ursprungliga huggen i carraramarmor. Den höggs på plats i Italien av den svenske bildhuggaren Jakob Lundberg. Man hade egentligen redan från början velat ha en kolonn i granit och stenblocket för detta var redan utvalt, men på grund av granitens hårdhet skulle denna bli mer än dubbelt så dyr och ta mycket lång tid att förfärdiga, varför man valde det billigare och enklare alternativet av en kolonn i marmor. Det visade sig dock att marmorn inte tålde det svenska klimatet, varför man 1911 beslöt att ersätta denna med en exakt kopia i grå vätögranit. Den ursprungliga kolonnen står fortfarande kvar vid stenbrottet i Vätöberg. Piedestalen och kolonnen är totalt nästan 6,5 m.

Själva kolonnen är utformad i en Bysantinsk stil som var vanligt förekommande i Europa under Birger jarls tid. På kapitälet kan man se fyra olika stadsvapen som Stockholm fört, och här ser man även det nuvarande, Erik den heliges huvud. I kolonnens text står ordet som hävdas vara en italiensk felstavning, vilket är konstigt med tanke på att den höggs av en svensk bildhuggare.

ÅT
BIRGER-JARL
STOCKHOLMS GRUNDLAGGARE.

På kolonnens bas syns de romerska siffrorna MDCCCLIV vilket betyder 1854.

Den 4 november 1854 fick platsen där statyn står namnet Birger jarls torg.

Ny sköld

Den 13 januari 1880 byttes skölden som Birger jarl bär mot en ny som skapats av bildhuggaren Sven Andersson, vilken göts i brons vid Otto Meyers Konst- Metall- & Zinkgjuteri. Orsaken till detta var att den ursprungliga inte ansågs vara historiskt korrekt; den var längre, smalare och spetsigare. Dessutom bar den Mats Kettilmundsson vapen, vilket alltså ändrades till jarlens eget. Orsaken till felet står att hitta i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna som visar Birger jarl med Kettilmundssons vapen, och det var detta vapen som Fogelberg använde som förebild.

Avtäckning

Statyn avtäcktes den 21 oktober 1854, vilket var årsdagen av jarlens död. Torget fylldes snabbt upp med folk, och särskilt inbjudna samlades i Riddarholmskyrkan klockan 13, och vid samma tid samlades de som skänkt pengar i Bondeska palatset som då var Stockholms rådhus. Klockan 14 kom Överståthållaren Jakob Hamilton tillsammans med stadens magistrat, samt de som skänkt pengar ut från rådhuset. De gick sedan i procession till Riddarholmen, och man fortsatte in i Riddarholmskyrkan. Där höll pastor primarius Abraham Zacharias Pettersson ett tal över Birger Jarl och han fridlyste statyn och bad om Herrens välsignelse. Man gick sedan ut från kyrkan, och Överståthållaren bad att täckelset skulle falla vilket skedde under stora jubelrop. Därefter sjöng man dåtidens nationalsång Bevare Gud vår kung och en salut om 56 skott sköts från Skeppsholmen.

Restaurering 2005

Under 2005 restaurerades statyn varvid den togs ned från sin kolonn. Främst tömdes statyn på gammal armering som rostat samt gjutsand som blivit kvar. Dessutom byttes infästningen till sockeln till en i rostfritt stål. Arbetet utfördes av konstsmeden Thomas Hydling vid Mälarvarvet på Långholmen.. Dessutom restaurerades manteln och hela statyn vaxades.

Bilder

  • Statyn som den visades i Svenska Familje-Journalen, med den ursprungliga skölden
    Statyn som den visades i Svenska Familje-Journalen, med den ursprungliga skölden
  • Statyns överdel
    Statyns överdel
  • Statyn i fullängd
    Statyn i fullängd
  • Den ursprungliga kolonnen av carraramarmor i Vätöberg
    Den ursprungliga kolonnen av carraramarmor i Vätöberg

Se även

Källor

  1. ^ Stockholmiana I-IV, 1912, sid 149
  2. ^ ”StockholmGamlaStan - Birger Jarl i Gamla Stan i Stockholm”. Arkiverad från originalet den 11 november 2017. https://web.archive.org/web/20171111123619/http://www.stockholmgamlastan.se/utforska/utomhuskonst.php?namn=birger-jarl. Läst 19 augusti 2017. 
  3. ^ Svenska Dagbladet, 4 juni 2005, Birger Jarl inne på service
  4. ^ Dagens Nyheter, 23 september 2005, Birger jarl är tillbaka

Externa länkar

v • r
Riddarholmen, Stockholm
före detta Gråmunkeholmen (cirka 1270–1630)
Byggnader
och kvarter
Gator, torg
och broar
Historik
Offentlig konst
Gamla stan   Portal:Stockholm

v • r
Skulpturer av svenska regenter