Gliese 581

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Gliese 581, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och från olika delar av världen. För att till fullo förstå detta fenomen kommer vi att fördjupa oss i dess historia, ursprung och utveckling över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess påverkan på samhället och hur det har påverkat olika aspekter av vårt dagliga liv. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka de mest relevanta aspekterna relaterade till Gliese 581, från dess kulturella manifestationer till dess betydelse inom det vetenskapliga området, med syftet att ge en heltäckande vision av detta spännande ämne.

Gliese 581
En konstnärs rendering av Gliese 581
En konstnärs rendering av Gliese 581
Observationsdata
EpokJ2000
StjärnbildVågen
Rektascension15t 19m 26s
Deklination-07° 43′ 20″
Skenbar magnitud ()10,56 till 10,58
Stjärntyp
SpektraltypM3V
Astrometri
Avstånd20,37  (6,26 pc)
Absolut magnitud ()11,6
Detaljer
Massa0.31 MSun[1] M
Radie0.29 rSun[1] R
Temperatur3480 K
Ålder7 till 11 miljarder år
Andra beteckningar
HO Librae, HIP 74995, Gl 581, BD-07° 4003

Gliese 581 är en stjärna av sorten röd dvärg cirka 20 ljusår från Solen, med ungefär en tredjedel så stor massa som denna. Den ligger i stjärnbilden Vågen (Libralatin). I omloppsbana runt Gliese 581 finns planeten Gliese 581 b, en planet av Neptunus storlek, och Gliese 581 c, en relativt nyupptäckt planet som eventuellt kan ha vatten och hysa liv. Uppgift finns även om förekomst av en planet Gliese 581 d.

Den 21 april 2009 upptäcktes en fjärde planet i systemet, Gliese 581 e. Denna planet har en minsta massa på 1.7 jordmassor.

I slutet av september 2010 upptäcktes ytterligare två planeter, Gliese 581 g och Gliese 581 f. Gliese 581 g är då den första planeten som upptäckts i den beboeliga zonen. Planetens rotation är också synkroniserad på så sätt att den visar samma sida mot stjärnan hela tiden.

Den 27 november 2012 meddelade ESA att man hittat en fragmentskiva i omlopp runt Gliese 581 med minst tio gånger fler kometer än solsystemet.

En bild på Gliese 581:s solsystem.
En jämförelse mellan Gliese 581-systemet och vårt solsystem.

Källor

Externa länkar