Gisela (757–810)

I den här artikeln ska vi prata om Gisela (757–810), ett ämne som har skapat stort intresse idag. Ur olika perspektiv har Gisela (757–810) blivit en samlingspunkt för diskussioner, debatter och reflektioner. Dess relevans har överskridit olika områden och genererat inverkan på samhälle, kultur och politik. Gisela (757–810) har fångat uppmärksamheten hos experter, forskare, akademiker och proffs, som har ägnat tid och ansträngning för att förstå dess betydelse och inverkan. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i de olika aspekterna kring Gisela (757–810), vilket ger en detaljerad analys som låter våra läsare förstå dess komplexitet och innebörd.

Gisela
DödChelles
Medborgare iFrankrike
SysselsättningNunna
Befattning
Abbedissa, Chelles Abbey (800–810)
MakeGerold, Prefect of Bavaria
BarnAdrian (?)
Eribo Graf von Orleans
FöräldrarPippin den lille
Bertrada av Laon
SläktingarKarl den store (syskon)
Karloman I (syskon)
Redigera Wikidata

Gisela, född 757, död 810, var en frankisk prinsessa och abbedissa. Hon var dotter till kung Pippin den lille och Bertrada av Laon och syster till kejsar Karl den store.

Gisela trolovades först med Leo IV (kejsare) och 770 med prins Adalgis, son till Desiderius. Ingen av de två trolovningarna resulterade i äktenskap, och hon fick istället tillstånd att bli nunna.

Hon blev nunna vid Abbaye Notre-Dame-des-Chelles, där hon var abbedissa 800-810. Under hennes tid var klostret ett kulturellt centrum, med ett scriptorium som tillhörde de mest framstående i något av Europas nunnekloster, och spelade en roll i den så kallade karolingiska renässansen. Hon brevväxlade under 790-talet med Alcuin. Hon uppges ha haft ett gott förhållande till sin bror Karl den store.

Referenser

  1. ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 186-187, ISBN 978-2-9501509-3-6.
  2. ^ The Peerage person-ID: p67241.htm#i672401, läst: 7 augusti 2020.
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
  4. ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 191-197, ISBN 978-2-9501509-3-6.
  5. ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 185-186, ISBN 978-2-9501509-3-6.
  6. ^ Sanctity and Power: The Dual Pursuit of Early Medieval Women, Suzanne F. Wemple, Becoming Visible: Women in European History, ed. Renate Bridenthal, Claudia Koonz and Susan Stuard, (Houghton Mifflin Company, 1987), 139.