I dagens värld har Karloman I blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess inflytande på populärkulturen, har Karloman I lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Detta fenomen har genererat omfattande debatt och analyser inom olika områden, vilket har lett till produktionen av ett stort antal artiklar som försöker utforska och förklara dess många aspekter. I den meningen ligger vikten av att ta upp ämnet Karloman I i dess förmåga att inspirera till reflektioner, väcka frågor och skapa större förståelse för dess betydelse idag.
Karloman I | |
![]() | |
Född | Soissons, Frankrike |
---|---|
Död | Samoussy[1], Frankrike |
Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Suverän härskare, monark[1] |
Befattning | |
Kung över frankerna (768–771) | |
Maka | Gerberga[1][2] |
Barn | Pepin (f. 770)[3] Cunegunda d'Austràsia (f. 771) Ida of Herzfeld (f. 788)[4] |
Föräldrar | Pippin den lille[5] Bertrada av Laon[1] |
Släktingar | Karl den store (syskon)[6][5] Gisela (syskon)[1] |
Redigera Wikidata |
Karloman den yngre var andre son till Pippin den lille och Bertrada av Laon, och föddes 751 samt dog 4 december 771.[7]
Efter Pippins död 768 delades kungariket Frankerriket mellan Karloman som fick Burgund, Alemannien och Austrasien och hans bror Karl som fick Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien. Spänningen mellan bröderna gjorde att när Karloman dog 771, flydde hans fru Gerberga med barnen till kung Desiderius av Lombardiet.
Brodern Karl, senare känd som Karl den store, övertog riket och fördelade några delar till Karlomans söner.