Denna artikel kommer att ta upp ämnet Prinsessa, som har väckt stort intresse inom olika samhällssfärer. Prinsessa är ett mycket relevant ämne som har gett upphov till många debatter, studier och forskning de senaste åren. Dess betydelse ligger i den inverkan den har på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande inom olika områden som ekonomi, teknik, kultur, politik, bland annat. Därför är det väsentligt att fördjupa kunskapen och förståelsen av Prinsessa, för att analysera dess omfattning, implikationer och möjliga lösningar.
Prinsessa är en icke regerande kvinnlig medlem av ett kungahus eller annat furstehus.[1][2] Det kan även vara titeln på en kvinnlig medlem av den högsta adeln i vissa länder. Ordets ursprung är som kvinnlig motsvarighet till prins.
En sultans dotter kallas prinsessa och en tsarevna är en tsars dotter.
Ordet kommer från franskans princesse med samma betydelse,[1] och ordet syftar där även på det relaterade ordet furstinna (en furstes hustru eller kvinnliga motsvarighet).
En tidigare vanlig svensk stavning av ordet var prinsess.[3] Andra historiska svenska stavningar har varit princess, prinzess, printzess, printsess samt med ordslut som -es, -issa och -essinna. Flera av dessa stavningsvarianter har blivit standard i svenskans grannspråk tyska, danska och norska.[3]
Begreppet prinsessa har i svenska språket fyra grundbetydelser:[3]
Ordet prinsessa har bland annat en historisk betydelse, på grund av den stora makt som Europas kungahus tidigare haft. Numera är de flesta europeiska länder republiker. Begreppet prins (och prinsessa) har i romanska länder även fortsatt som ett begrepp inom den högsta adeln, liksom för medlemmar i detroniserade furstehus.[2]
En kronprinsessa är den kvinnliga kungahusmedlem som står först i arvsföljden, i länder som har kognatisk tronföljd.[2] Andra varianter av prinsessor är arvprinsessa, kurprinsessa och änkeprinsessa.[3]
Prinsessan figurerar i en stor mängd berättelser och sagor – ofta benämnda prinsess-sagor. Sådana historier kretsar ofta kring olika sorters friare, som har hinder att övervinna för att kunna få prinsessans hand, och via henne "halva kungariket". Prinsessor utmålas i sagorna för det mesta som åtråvärda och värda att kämpa för, men de kan också beskrivas som kinkiga (som i Prinsessan på ärten) eller mycket svåråtkomliga (som i Törnrosa).[3]
I en monarki finns det ofta statliga regler kring en prinsessas giftermålsmöjligheter. I Sverige får en prinsessa (liksom en prins) inte ingå äktenskap förrän regeringen godkänt det hela, "på hemställan av Konungen". Samtycke från kung och riksdag krävs också för att en prins (eller en prinsessa) ska kunna få bli regent i ett annat land. Utan det godkännande förverkar den berörda personen både sin och sina efterkommandes arvsrätt till riket.[1]
|
|