Gerd Hegnell

Numera har Gerd Hegnell blivit en mycket viktig fråga i det moderna samhället. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar i världen har Gerd Hegnell blivit relevant inom olika områden i det dagliga livet. Från politik till populärkultur, ekonomi och utbildning har Gerd Hegnell avsevärt påverkat hur vi interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen av Gerd Hegnell och dess inflytande på vårt dagliga liv, och analysera de olika aspekterna som omger det och dess inverkan på dagens samhälle.

Gerd Hegnell
Gerd Hegnell i Två på gungbrädet på Helsingborgs stadsteater 1962.
Gerd Hegnell i Två på gungbrädet på Helsingborgs stadsteater 1962.
FöddGerd Anne Therése Hegnell
25 juni 1935
Helsingborg
Aktiva år1947-2013
MakePer Oscarsson
(1954–1960; skilda)
IMDb SFDb

Gerd Anne Therése Hegnell (under en tid Oscarsson),[1] född 25 juni 1935 i Helsingborg,[2] är en svensk skådespelare.

Biografi

Hegnell gick vid Nya Elementars flickskola i Göteborg och samtidigt bevistade hon kvällsundervisningen vid Pickwickklubbens teaterskola. Hon utbildade sig vid Göteborgs Stadsteaters elevskola 1953–1956, och blev därefter engagerad vid stadsteatern.

I början på 1960-talet spelade hon på stadsteatern i hemstaden Helsingborg där hon bland gjorde Gittel Mosca i William Gibson populära pjäs Två på gungbrädet med Per Olof Eriksson i rollen som Jerry Ryan.

Hon har huvudsakligen varit verksam i Göteborg och under många år tillhörde hon den fasta ensemblen på Folkteatern i Göteborg där hon gjorde många uppskattade rollprestationer. Här kan nämnas hennes medverkan i bland annat Magnus Nilssons pjäs Knäckebröd och hovmästarsås 1988 och rollen som frodig bordellmamma i Carin Mannheimers Rika barn leka bäst 1995. Samma roll gjorde hon även i filmversionen med samma namn 1997.[3]

Hegnell filmdebuterade 1955 i Hampe Faustmans Kärlek på turné, och har sedan debuten medverkat i drygt 45 film- och TV-produktioner. Hon spelade en tragikomisk roll som den "andra kvinnan" i Mannheimers TV-serie Svenska hjärtan 1989, 1995 och 1998. På senare år har hon ofta fått spela rara tanter som till exempel granntanten Lilly i Alfhild och Ortrud 1990, mormor i julkalendern Dieselråttor och sjömansmöss 2002 och Harriet i Solbacken: Avd. E 2003.[4]

Efter pensioneringen från Folkteatern har hon spelat i olika uppsättningar på Stockholms privatteatrar, bland annat Hotelliggaren på Chinateatern 1998. Hon spelade med början hösten 2006 rollen som Miss Dinsmore i musikalen Singin' in the Rain på Oscarsteatern i Stockholm.[5]

En annan framgångsrik uppsättning där Hegnell hade en framträdande roll var i Staffan Göthes pjäs Ett lysande elände på Dramatens scen Elverket. 1992 erhöll hon Svenska Akademiens Carl Åkermarks-stipendium. Hon nominerades 1998 till en Guldbagge för bästa kvinnliga biroll i Rika barn leka bäst.[3]

Gerd Hegnell var gift med skådespelaren Per Oscarsson från 1954[6] till 1960.[2]

Gerd Hegnell mottog 2012 Göteborgs Spårvägars kulturpris och fick en spårvagn uppkallad efter sig.

Filmografi

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1947 Tanten i mjölkaffären Fantasilådan
Else Fisher		 Sture Pyk Helsingborgs stadsteater
1959 Vid skilda bord (Separate Tables)
Terence Rattigan		 Åke Falck Göteborgs stadsteater[7]
Gisslan (The Hostage)
Brendan Behan		 Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[8]
1961 Susie Vilse i lustgården (Period of adjustment)
Tennessee Williams		 Mats Johansson Helsingborgs stadsteater[9]
Colette Gisslan (The Hostage)
Brendan Behan		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Babette Biedermann och pyromanerna (Biedermann und die Brandstifter)
Max Frisch		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Clarissa Den heliga ilskan (Die große Wut des Philipp Hotz)
Max Frisch		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Henriette Perrichons resa (Le voyage de M. Perrichon)
Eugène Labiche		 Mats Johansson Helsingborgs stadsteater[10]
1962 Tessa Bättre sent än aldrig (It's Never Too Late)
Felicity Douglas		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater[11]
Georgette Hustruskolan (L'école des femmes)
Molière		 Mats Johansson Helsingborgs stadsteater
Josefa Lantheanay Tokan (L'Idiote)
Marcel Achard		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Chava Tevye och hans döttrar (Tevye and his Daughters)
Arnold Perl		 Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Judy Gomez Värmebölja (Hot Summer Night)
Ted Willis		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater[12]
Domarens fru Den vackra mjölnerskan (La molinera de Arcos)
Alejandro Casona		 Bo G. Forsberg Helsingborgs stadsteater
1963 Gittel Mosca Två på gungbrädet (Two for the Seesaw)
William Gibson		 Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
En bondkvinna Brand
Henrik Ibsen		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Thalia Hermione och kärleken (Hermione)
Hans Koning		 Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Mabel Min fru går igen (Blithe Spirit)
Noël Coward		 Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
1964 Lilith Två herrar till frukost (Zum Frühstück zwei Männer)
Karl Wittlinger		 Bo G. Forsberg Helsingborgs stadsteater
Teazie Bockfoten (Step-in-the-hollow)
Donagh MacDonagh		 Bo Swedberg Helsingborgs stadsteater
Nancy Greppet (The Knack)
Ann Jellicoe		 Bo Swedberg Helsingborgs stadsteater
1965 Proserpine Garnett Candida
George Bernard Shaw		 Bo Swedberg Helsingborgs stadsteater
Pearl Bryant Rötter (Roots)
Arnold Wesker		 Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Paquetta Den bästa av världar
Jan Moen		 Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Tjuvar, lik och fala qvinnor
Dario Fo		 Hans Bergström Helsingborgs stadsteater[13]
Madelon Ljusstaken (Le Chandelier)
Alfred de Musset		 Bo Swedberg Helsingborgs stadsteater
1966 Nille Jeppe på berget (Jeppe paa Bierget)
Ludvig Holberg		 Gunnar Skar Helsingborgs stadsteater
Nancy Gasljus (Gas Light)
Patrick Hamilton		 Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Colette Saken är Oscar! eller En halv million i kappsäcken (Oscar)
Claude Magnier		 Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
1984 Justitieministerns hustru Makten och ärligheten
Lars Forssell		 Peter Oskarson Folkteatern i Gävleborg[14]
2000 Fru Quickly Muntra fruarna i Windsor (The Merry Wives of Windsor)
William Shakespeare		 Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
2008 Sista dansen
Carin Mannheimer		 Carin Mannheimer Göteborgs stadsteater

Bilder

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  3. ^ ”Gerd Hegnell”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=169933&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dgerd+hegnell%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 12 april 2014. 
  4. ^ Gerd Hegnell på IMDb
  5. ^ ”Singin' in the Rain”. palmochgyll.se. Arkiverad från originalet den 4 maj 2013. http://archive.is/2013.05.04-152948/http://www.palmochgyll.se/teater/oscars.htm. 
  6. ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s. 50
  7. ^ ”Scenförändringar: Vårpjäser i Lilla London”. Dagens Nyheter: s. 17. 23 april 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-04-23/109/17. Läst 26 september 2020. 
  8. ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
  9. ^ Ingvar Holm (2 september 1961). ”Urpremiär i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-02/237/12. Läst 26 september 2020. 
  10. ^ ”Poppe spelar franskt lustspel”. Dagens Nyheter: s. 18. 9 december 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-12-09/334/18. Läst 8 juni 2018. 
  11. ^ ”Ulf Johansson spelar Molière i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 22 februari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-22/51/16. Läst 8 juni 2018. 
  12. ^ ”'Värmebölja' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 november 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-11-19/314/12. Läst 9 juni 2018. 
  13. ^ Ingvar Holm (27 augusti 1965). ”Prisgiven Dario Fo i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-08-27/231/16. Läst 10 juni 2018. 
  14. ^ Susann Marko (5 juni 1984). ”Soppa på en spik”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-06-05/151/21. Läst 23 januari 2022. 

Externa länkar

Auktoritetsdata